Mitt ex förstörde sonens 10års-dag .. lång

Det har jag redan gjort. igår kväll med bonuspappan o mig .. men tack.. o det blir kalas på söndag med.. hela min familj kommer då..

Jag har ifrågasatt hans agerande men har inte fått nåt annat svar än - " nu blev det så"   

Presenterna tycker exet att han har rätt till för att det var han som ordnade kalaset.. jag bestämmer bara över presenter han får hos mig säger han... sjukt.. för att allt är ju sonens saker o sonen borde bestämma över dessa.. 

Exet anser att jag gör för stor sak av detta o borde "-gå vidare".-" pojken fyller ju år flera gånger till"..   

tack!
men hur ska jag få sonen att hantera det hela?.. han vill inte åka till sin pappa nästa vecka... han är så besviken o sårad..

Ja tyvärr så är det bestämt via tingsrätten att han ska vara där varannan vecka från onsdag eftermiddag till måndag morgon...
Jag är med andra ord tvingad att låta honom gå..  

Socialtjänsten är inkopplad sedan tidigare, men de gör ju ingenting.. jag har försökt att be om hjälp men får ingen hjälp av de. Detta är inte det första han gör som är fel mot den lille...  

Enligt socialtjänsten så kan man ju inte tvinga pappan att fira födelsedagar...

Det är precis vad jag har gjort.. krävt tillbaka presenterna så pojken SJÄLV kan bestämma var och när han vill ha de. men pappan anser att "för att det är han som ordnade kalaset är det hans rätt att bestämma över dessa presenter..
till saken hör att pappan har på 10 år endast ordnat 1 kalas tidigare.. alla andra kalas har jag ombesörjt och aldrig klagat. Jag kommer nog aldrig låta pojken vara där över födelsedagen.. oavsätt.

jag tycker att barnet har rätt till sin egen dag o få känna att han är älskad o viktig just som han är. Oavsätt presenter så är det nog själva grejjen att han nekades firandet och erkännandet av att det faktiskt var Hans födelsedag den dagen. Det är nog det som sårade min son mest. Att det förnekade hans födelsedag o bara firade farfars kärring.    

Jag önskar att pappan lyssnade, men han tvingar pojken. "-Det är min dag och det är inte du som bestämmer" brukar han säga. -"sluta tjata jag har xx åxå att ta hand om"

Han är inte ett dugg intresserad av sonen bara av hans lilla med en annan av hans ex .  Det är alltid den lilla killen som styr o ställer o får sitt igenom. Min son "får" snällt finna sig i att komma 2a i allt. Ett tag fick min son inte gå på tex klassdisco för att lillebror var för liten o inte kunde följa med!  Fatta!?? han som inte ens skulle följa med för det var ju för 2orna i skolan...

Nu har pojken min pratat med en person på socialtjänsten. En socionom eller nåt... han har självant berättat om bla. den senaste händelsen o hur ledsen han är för det. Hoppas hoppas att någon där lyssnar o hjälper oss reda ut allt. Jag vill verkligen att pojkens rätt o behov ska komma i första taget. Men har inte mycket till överst för socialtjänsten här inte..

Hej!

Nej.. vet ej.. nu ska de prata med pappan och fråga vad han har att säga.. det är väl ungefär som att de kommer strunta i pojken. Pappan är oerhört duktig på att förklara sig ur allt.

Nu har pojken varit hos pappan och han bjöd in sina systrar som på "kalas" i onsdags... de skulle då fira min sons födelsedag... Och jo.. han fick ett paket MEN lillebror fick 2!!?? så att han (lillebror) inte skulle bli ledsen.  ????  ( han fyllde år i februari och de firade honom med pompa o ståt. )

Sjuk familj är allt vad jag har att säga...  

Det tar aldrig slut.. vet ej när han själv får välja..  
Nu har han varit där i 2v som semester. Han ringde efter 1v o grät o ville hem.. fick komma hem för 1 dag o natt men sen var han tvungen ( för pappan) att åka tillbaka. Nu kom han hem efter 4 dagar gråtande igen.. som tur är så är han alltid välkommen hem. Han kommer nu att vara hemma i 2v men ska till pappan en 2v period igen sen... redan nu protesterar han.. får se hur det går. Jag får ju inte hindra o pappan säger sig ha rätt..

PS socialen lyser med sitt intresse. De har väl tagit semester ...      

Käpprätt åt skogen... inget har hänt "pappan" han får hålla på som han vill enligt socialtjänsten. Det han gjorde var inte tillräckligt alvarligt, inget han gör är det verkar det som...

Det har framkommit fler saker pappan gjort under "utredningen" men socialtjänsten anser att löftet om förbättring är tillräcklig för att låta allt vara som det är.

saker som har framkommit: 
#  fick inte frukost på morgnarna före skolan de dagar han var hos pappan,
#  hade inte  för vädret relevanta kläder på sig till skolan... 
#  fick inte byta kläder från de han hade på sig vid "bytet " från mig, dvs han fick ha samma kläder på sig från Onsdag till Fredag i skolan, även om de var synligt smutsiga..

# nyligen hade pojken ramlat i skolan en regnig dag, på rasten. Han smutsade ner hela ryggen på jackan och baksidan av byxorna.. OCH DE VAR REGÄLT LERIGA, han gick hem till pappan och visade upp de o fick en UTSKÄLLNING????   pojken ringde från sin mobil till mig o grät.. jag bad honom att få prata med pappan och erbjöd att jag skulle tvätta kläderna om pojken bara fick komma hem till mig under kvällen o byta kläder sen gå tillbaka till pappan igen. Pappan lovade att tvätta kläderna själv o hindrade sonen att komma hem till mig.
Hör o häpna!? Nästa dag kom sonen hem på första rasten, ledsen och upprörd.. HAN HADE TVINGATS ATT TA PÅ SIG DE SKITIGA KLÄDERNA PÅ MORGONEN SOM STRAFF !!!!????  de stod praktiskt taget själv av smuts... pappan ursäktade sig med att inte haft tvätt tid..  fast han har tvättmaskin i badrummet hemma.
Tur att jag bor granne med skolan.. o att min son vågar lita på mig.. han fick själklart nya kläder o jacka på sig sen gick han till skolan o sedan till pappan o där skulle han vara över helgen....
Gissa vad??  Jag fick en utskällning på kvällen om att ha lockat hem pojken på HANS dag.. utan hans medgivande...

o nej enligt socialtjänsten är detta inte heller Fel av pappan... inte misshandel.. inte misskötsel..
det svar jag fick var : " -tänk som om ni fortfarande var gifta, rätta till hans missar genom att skicka med ombyten, frukt och allt nödvändigt för umgänget... även mat som pojken gillar till frukost... så slipper du klaga på pappan hela tiden.. han gör ju bäst han kan han är ju man..."
jag grät hela kvällen efter samtalet med soc.. det känns kränkande med det svar jag fick..

.. de anser att det inte finns skäl till mer kontakt med soc..

som sagt ingen ide.. har gjort det för flera år sen o det enda som hände var att jag fick brev från chefen på den berörda socialförvaltningen där hon beklagade det inträffade och hoppas på förbättring i pojkens situation.. men vad gör man med det?.. ett förlåtbrev ....  jag behöver inte ett till..

De har slopat det, 12 års gränsen, men har istället infört mognads gräns... o min söta har adhd.. så han är inte tillräcklig mogen för sin ålder för att bestämma säger de   
JA jag vet, nu används även pojkens diagnos emot honom, stackars barn..!!!! 

skolan ombads att lämna "rapport"  från soc under "utredningen" men pojken fungerar prickfritt i skolan.. inlärning o uppförande är utmärkt i skolan så det enda de kunde skriva som var negativt var att pappan inte kommer på möterna.. men det kan ju skolan inte kräva så de fick inte klaga..    men jo läraren har försökt att prata med pappan otaliga gånger, inget resultat..

jag förlorade vid skilsmässan för flera år sen.. de dömde till gemensam vårdnad o begränsad umgänge med pappan pga misshandel mot mig  ( ons. till mån varannan vecka )   har inte råd med ny sväng via rätten en gång till o enligt psykologen jag har kontakt med så skulle juristen bara fråga soc om det redan avklarade utredningen för att slippa en ny.. o det gav ju inget så.. 
socialtjänsten anser dessutom att jag "bara letar efter fel hos pappan för att jag är bitter för att han lämnade mig".. vilket är konstigt med tanke på att jag bokstavligen slängde ut han själv när pojken var 4 månader. Jag har dessutom ny man sedan länge..

vet du vad? jag tycker det är värst att de "tvingas vara pappor" av sig själva... alltså träffar de ju bara barnet i fråga för att jävlas med mamman... för att kontrollera mamman och såra mamman... alltså inte för att de vill träffa barnet eller vara pappa. Och att det tydligen är ok för myndigheterna..

jopp... det är just vad jag gjorde, kontaktade en psykolog o hon skrev till socialtjänsten efter att hon träffade pojken och mig först sedan pojken och pappan... hon tyckte pojken betedde sig underligt.. rädd i pappans sällskap och med andledning av detta pluss det som framkom av det pojken berättade till henne i enrum gjorde hon en anmälan till socialtjänsten som var tvungen att göra denna utredning... o det gick som det gick..
psykologen o vi har fortfarande kontakt... pojken behöver det o själv vill det.. vilket är bra. men mer kan jag inte göra tyvärr men han mår inte bra min son.. stackaren.. jag känner mig hjälplös o som en dålig mor pga detta

Här hemma har han en varm o kärleksfull relation till bonuspappan o nya syskonet o får massor av uppmärksamhet men där.. inget kontinuerligt eller tryggt

Har vid tidigare tillfälle gjort en anmälan till socialstyrelsen om just denna socialkontor, för typ 6 år sedan, det enda som hände då var att jag fick ett skriftligt brev där chefen för socialkontoret djupt beklagade det inträffade och försäkrade mig om att åtgärder skulle ske. Hehe! så F¤%&/N heller att nåt hände.... allt fortsatte som vanligt så här är vi nu o inget hjälper...

Men det är "bara" 7 år kvar! sen är han fri ( min son) från skitfarsan.. förhoppningsvis ;)

Nope.. inte enligt vad socialtjänsten påstod när vi fick prata med de. De anser ju att pappan har "rätt" till sina dagar o får göra vad han vill under tiden. "han är ju man " sa kärringen till mig när jag klagade..

Men idag när jag pratade med sonen om hans kommande 11års dag sa han att han vägrar vara hos pappa igen när han fyller år... dessvärre är det en måndag, o bytesdag, han vaknar hos pappan men kommer till mig på eftermiddan...   fast sonen har sagt att han vill komma hem kvällen innan,  hoppas det går.