Vad tror ni, gillar han mig mer än som arbetskamrat?

Samtidigt som du skriver:

Jag kommer nog inte att våga gå på fest med honom, skulle nog inte kunna kontrollera mig med lite alkohol i kroppen, det är redan nu otroligt svårt att dölja vad jag känner.

Han är så fin att hela jag kokar, jag kan sitta och titta på honom i smyg på rasten och bara drömma om att få ta i honom. Hela jag är i obalans, helt plötsligt kan jag få en impuls att ta hans hand eller stryka honom över ryggen. Jag VILL ju så gärna att det ska vara så att han känner samma för mig men vad tror ni?

Hur vill du att någon ska ta dig på allvar om du får kruppanfall när någon ger dig råd bara för att det kanske inte stämmer med det du VILL höra ?... Vad är poängen med din tråd egentligen TS ? Vill du ha råd , eller vill du ha medhåll för att det är Ok att bli delaktig i ett otrohetsdrama ?

Sorry , uttryckte mig lite fel..... det jag menar är att ditt inlägg är ganska motsägelsefull , å ena sidan skriver du att du knappt kan bärga dig och inte litar på dig själv (vilka handlingar dina känslor kan leda till) , å andra sidan skriver du aytt du inte tänker göra något av det.... meao verkar du medveten om att du inte är 100 på att du kans kontrollera dina handlingar.... så "tänker" ska du kanske ta med en nypa salt.... du kanske inte vill göra något men kommer göra det ändå pga hur du känner.

Jag tycker du hanterar det på rätt sätt , om du inte vågar lita på dig själv och hur du kommer agera , så är det bäst att undvika situationer där något KAN hända , inlägg som.... whohooo kör på , njut av uppmärksamheten... fungerar kanske bra om man har stenkoll på sina handlingar och sina känslor ,  vilket inte verkar vara fallet i ditt fall.  Att göra så i ditt fall känns som att gå på lina , det krävs full uppmärksamhet och kontroll för att inte trilla... mao om du inte vill trilla så undvik att "gå på linan" öht. Förälskelsen kommer lägga sig förr eller senare , med det förutätter att du inte eldar på den med kontinuerlig kontakt.

Problemet är att det kommer inte gå över av sig självt så länge du eldar på med fortsatt kontakt med honom , dessutom som cilla skriver räcker det med att han viftar med lillfingret och du kommer glömma allt du lovat dig själv om att aldrig göra något av dina känslor , en firmafest , några drinkar , han lägger in en stöt.... svish så är du älskarinna.

Problem löser sig inte av sig själva , det krävs att du aktivt gör något åt dem. 

Du missande nog den allra vanligaste anledningen , att han vill ha någon vid sidan av sin fru hemma , någon ahn kan känna lite passion och pirr med , ha annan slags sex med vid sidan av , och behålla tryggheten och familjelivet hemma. Det man brukar kalla för äta kakan och ha den kvar.

"Romanser" är inte alltid ömsesidigt oskyldiga och fina , ibland har den ena en dold agenda som h'n inte gärna skyltar med utan döljer den i en dimma av vackra ord och löften , dvs allt som behövs för att få den andra dit h*n vill.

Kanske inte det man vill höra men viktigt att tänka på innan man ger sig i i något man senare kanske ångrar. 

Fungerar kanske om objektet för ens känslor inte är intresserad , då är porten stängd lixom och risken att något händer är väldigt liten , då kan man utan någon större risk gå omkring och sukta utanför porten om man nu vill det. Om personen däremot ÄR intresserad så är porten vidöppen på båda sidor , vilket innebär STOR risk att något händer oavsett.

Jag tror det är väldigt få människor som har stenkoll på sina känslor , man är olika stark eller svag vid olika tillfällen , och under "rätt" förutsättningar så är det väldigt lätt att man går över gränsen man trodde sig ha stenkoll på. Eller att man omdevetet flyttar på gränsen lite som det passar för tillfället. 

Det är en dragkamp mellan sina moraliska värderingar och känslor , där den ena är baserat på rationellt tänkande (moral) och den andra raka motsatsen (irrationellt) , och som alla dragkamper så är det dagsformen och omständigheter som avgör vem som vinner just då.

Vil man (på riktigt) inte ge sig in i något fulspel ska man nog hellre undvika att ha någon dragkamp öht , dvs stänga porten genom att tydligt markera att man INTE vill gå vidare. Man måste alltså göra ett VAL , antingen så bestämmer man sig för att inte göra det och markerar det väldigt tydligt eller så ger man sig in i fulspelet med allt det innebär , men att hålla porten halvöppen och vifta med välkomstflaggor men samtidigt intala sig själv att ingenting kommer någonsin hända fungerar sällan bra..

Du missade nog "Är inte alltid" , dvs det kan vara det men det kan oxå inte vara det. Eller menar du på att ALLA som har en älskarinna är djupt förälskade ? Att killen bara är ute efter att ha någon annan att doppa i förutom frugan finns inte med öht i din världbild ?

Ser inte längre någon poäng i att försöka förklara för dig vad dina känslor KAN leda till , det ha flera här försökt förklara för dig utan någon större framgång , 60 inlägg senare repeterar du exakt samma saker du gjorde i början.
Jag tror du helt enkelt inte är intresserad av goda råd , utan söker istället medhåll , något som säger att det är ok och helt riskfritt att göra som du gör idag , jag tror du är förälskad i förälskelsen , i själva känslan , och det kommer du klamra dig fast vid kosta vad det vill kosta.

Lycka till TS , kommer säkert gå jättebra det där... 

Skäl finns väl till allt ?
En intressantare fråga är om dessa skäl är en giltig ursäkt eler ej... jag menar en kille som snor en bil har väl oxå ett skäl ? Han vill ha pengar , en kille som spöar upp någon annan har oxå ett skäl , han blev arg...

Mao det finns precis som du skriver alltd en anledning , men anledningen behöver inte alltid vara djupa problem i förhålladet som så många verkar tro , "anledningen" kan lika gärna vara för att man vill , för att man helt enkelt vi ha variation , bekräftelse , etc...

Om du tar tex den allra vanligaste "anledningen" som det skrivs om , man söker bekräftelse , pirr och passion hos någon annan än sin patner.... alla vet ju att förälskelsen lägger sig i alla förhållanden , när man levt med en människa i 10 år är det då inte ganska självklart att personen inte kommer vara lika spännande som den var när man precis träffats ? Är det då en "anledning" att genast börja vänstra ?  Om man då sedan tar i beräkningen att ALLA inte sätter igång och vänstrar så fort partnern blir lite tråkig , precis lika många väljer att antingen försöka få liv i förhållandet eller avslutar förhållandet , då kan man fråga sig varför vissa VÄLJER att vänstra när precis lika många andra låter bli ?

Om dessa "anledningar" är en direkt sluss till otrohet borde väl i så fall ALLA vänstra så fort det blir lite vardag i förhållandet ? Men så är det bevisligen inte , precis lika många låter bli , alltså finns det ännu en faktor som spelar precis lika stor roll i vad man gör , den fria viljan , man VÄLJER att hantera det på det sättet. Det är inget som sker av sig självt. 

Visst kan jag förstå att en förälskelse väcker känslor som är svåra att hantera , dessutom sätter den det rationella tänkandet ur spel , det fungerar som ett drogberoende , man får abstinens när man inte får sin "kick" , belöninssystemet kommer igång , etc , etc.. men precis som all slags missbruk är det viktigt att man inser att det är något man själv VÄJER , man VÄLJER att dricka , man VÄLJER att knarka , man VÄLJER att vara otrogen , det är ett VAL inget som sker av sig självt. Som allt beroende så är det oerhört svårt att sluta , men jag tror att en bra början är att inse att allt som sker är pga något man själv VALT , och den enda som kan få det att sluta är en själv , att hitta viljan att sluta. Att luta sig tillbaka och skylla på "anledningar" och "omständigtheter" löser inget. Det är precis lika verkningslöst som när en alkis skyller sitt supande på att hans katt dött eller något annat jätteviktigt.... ja visst är det jättesynd om personen men personen är fortfarande en alkis och personens supande har konsekvenser för hans / hennes omgivning , allra mest de som står personen närmast.

Ja visst är det svårt att förstå , jag tror väldigt många har svårt att svälja att det precis lika ofta sker pga ren egoism , man letar febrilt efter ansledningar och förklaringar , man kan inte tro att det kan vara något så simpelt som egoism.....men tyvärr så det fakstiskt många ggr är , ibland finns det bra förklaringar men ibland är det bara ren mänsklig svaghet , det är inte alla som är otrogna pga allvarliga problem i förhållandet , jag tror tvätom att den vanligaste anledningen är pga att förälskelsen lägger sig och man saknar pirr och passion , vilket iaf jag inte klassar som något allvarligt problem utan snarare något som är fullständigt naturlig , en fas som övergår i något annat , att förhållandet utvecklas. Visst kan man försöka hålla glöden vid liv , göra saker för att inte glida isär allt för mycket men man måste nog oxå vara realistisk och inse att förälskelser inte varar för evigt att ens partner inte kan vara lika spännande livet ut men att det finns andra saker som kanske överväger det negativa.

Därför tror jag man ska tänka efter när man börjar prata anledningar , för vad är en anledning egentligen ? Allt har ju som sagt anledningar oavsett sammanhang , alla människor tänker väl någonting när de bestämmer sig för att göra något , men  någonstans måste man väl oxå dra en gräns för vad som anses vara rilmligt i proportion till det man gör... jag kan tex förstå att någon stjäl pga att personen har barn som behöver få mat , men inte om personen gör det pga av ren snålhet... båda har ju ett skäl , men frågan är om skälen är rimliga ?... jag kan förstå att man kan bli förälskad i någon annan när vardagen tagit över hemma , men är det ett rimligt skäl att bedra sin partner ?

Jag håller med dig om att många lever kvar i dåliga förhållanden pga barnen , och det har väl sina förklarngar det med , det är svårt att bryta upp från något man levt i under väldigt lång tid , mao precis samma anledning till att många väljer att äta kakan och ha den kvar istället för att avsluta sitt förhållande innan de inleder något nytt , men det finns andra sätt att hantera sånna problem än att än att fly och skaffa sig något vid sidan av. Det löser inte problemen samt riskerar att göra en annan människa / människor väldigt illa samt lägger grunden för ett dåligt samarbete kring barnen som skilda plus att det inför nya problem i förhållandet som tidigare inte fanns , ex kanske man tidigare hade tappat känslor för sin partner , men hade i det läget fortfarande respekt , vänskap och tillit till varndra , när man väl tagit steget att vara otrogen har man på det oxå infört svek och lögner , vilket inte direkt gör problemen bättre eller lättare att lösa  , vad tror du ?

Inga problem alls TS , ditt liv dina problem , lycka till