Inlägg från: sirisdotter |Visa alla inlägg
  • sirisdotter

    Ensamstående föräldrar: hur orkar ni?

    Hur så?  Min mamma och min bästa väninna peppade mig till skilsmässa.   Då har man ju bara barnet att passa på.   Och slipper reta sig på att en annan vuxen människa i hemmet inte gör sin del;  mycket enklare att veta att man har allt ansvar.

  • sirisdotter
    kamomillmilla skrev 2013-04-14 22:51:14 följande:
    Man biter ihop helt enkelt, under det halvår jag blev ensam med sonen så blev det mycket som var nytt för första gången och det var riktigt tufft. Min pappa dog, strax efteråt lämnar min sambo mig och min mamma och min lillasyster hade åkt iväg till min storasyster i USA och skulle vara där ett par veckor runt jul och nyår.

    Där står jag med 40 mil till närmste släkting och känner inte en käft där jag bodde samtidigt som jag försökte bearbeta sorgen över pappa. Men.. Man reser sig, gör det som krävs och sväljer allt annat. Ett par gånger ringde jag mamma och sa att jag inte orkade mer helt enkelt och hon fick snällt komma över en helg och hjälpa till.

    Nu när vi återigen är samlad igen hela familjen så har jag kommit till insikt att det finns för och nackdelar som med allt annat och ibland kan jag tycka att det var lättare att ha honom på egen hand.
    Kan inte föreställa mig hur det varit  om vi inte haft vänner och arbetskamrater i samma stad.   Några avlägsna släktingar fanns till och med i länet.
  • sirisdotter
    Juvina skrev 2013-04-14 23:00:07 följande:
    Eh varför skulle man inte orka? Finns inget bättre än att vara förälder.
    Precis!  Jag hade längtat så länge efter barn,  tyckte det var underbart att jag kunde få barn,  tycker fortfarande synd om väninnor som valt bort  barn/   aldrig haft något så bra  förhållande att de vågat satsa på barn med den mannen.
    När jag hade en tonåring kanske det underlättat med en till vuxen person  hemma -  OM   vi haft liknande åsikter om hur vi skulle förhålla oss....

    Vilka negativa svar flera lämnat till det  mest fantastiska  livet har att ge;  "stå ut,  bita ihop  etc   "   -  tragiskt.

    (nu har jag ett ljuvligt barnbarn att njuta av)
  • sirisdotter
    PolyPond skrev 2013-04-15 10:22:32 följande:

    Jag har lättare att förstå dem som säger "stå ut" och "bita ihop" än de som tycker allt är underbart. Inte för att jag själv skulle ha lätt att bita ihop, men...
    Känner man inte för att skaffa barn finns alla möjligheter numera att undvika det.  Du behöver inte!
  • sirisdotter
    basio skrev 2013-04-15 12:35:39 följande:
    Jag vet faktiskt inte vad det är man ska orka? Mina barn är en så naturlig del av min tillvaro. De är goa, glada och härliga ungar. Visst, ibland är det drygt med allt som ska fixas men det är tusen gånger bättre än om jag hade stannat kvar hos deras pappa! Nu slipper jag allt tjafs, bråk och irritation. Så skönt att veta att allt ansvar ligger på mig och att jag inte behöver lägga energi på en annan vuxen människa.

    Sen hoppas jag att de fortsätter vara lika goa och glada när de kommer upp i tonåren... men det återstå att se. 
  • sirisdotter
    PolyPond skrev 2013-04-15 14:08:54 följande:

    Barnets fäder tar sitt ansvar gällande allt merjobb som kommer med att ha barn. Det är allt från att roa, mata, byta, söva, gå till öppna förskolan och tvätta.
    Vi är tre stycken och jag tycker det är lagom Skrattande, varför jag har jättesvårt att förstå hur man orkar på egen hand. Jag är full av beundran för er som gör det. 
    På min omgivning  verkade det innebära merjobb att ha en karl i hemmet också.   Vi levde efter vår egen rytm helt och hållet.   Med två vuxna verkar det vara mer noga med  att äta middag hemma varje dag,   plocka undan hela tiden  etc   etc.

    För mig var det fantastiskt att ha förskola (tvärs över gatan)   och ha ett arbete att gå till,  där jag träffade andra vuxna.  Och dessutom ha  underverket i mitt liv.
  • sirisdotter
    Som snö skrev 2013-04-15 17:40:56 följande:
    Fast man får skilja lite på att vara ensam förälder och ensamstående föräldrar va?
    Ensamstående förälder, med varannan vecka/helg eller så till att pilla naveln. Ja tack.
    Ensam förälder. Ensam med allt vad det innebär med vab-dagar, föräldramöten, uteblivna jobb pga av dagistider, bristande möjlighet till träning och egentid... Själv med ALLT liksom! Hua! Nej tack!!!

    Vab-dagar och föräldramöten -  varför tror du att man slipper det bara för att barnet har en pappa som känner för att träffa det en del helger och lov?
  • sirisdotter
    Majuni skrev 2013-04-15 17:50:26 följande:
    självvalt 100 % ensamstående. vet inte vad det är jag inte skulle orka? visste från + att jag skulle vara ensam och har bara den bilden i mitt huvud. jag tror det är jobbigare för föräldrar som gick in i bilden om att vara två och sedan blir ensam.

    jag älskar att vara själv. när räkningar ska betalas vill jag vara två men annars så ser jag massor med fördelar.

    aldrig behöva kompromissa var man ska vara på jul, vad man ska göra på semestern, ingen klagar på hur/om jag städar, när jag kommer hem, vad vi ska äta. vi kommer och går som vi vill.

    nackdelarna är ju inkomsten och tex framsteg som mitt barn gör har jag ingen att dela med..  
    Ja,  att dela glädjen kan man sakna;  ensam på luciamorgon på förskolan,   kanske på tävlingen på ridskolan om ingen väninna har tid/lust att följa med...
  • sirisdotter
    Som snö skrev 2013-04-15 18:13:11 följande:
    Siris: Jag drog lite exempel på vad jag skulle tycka vara jobbigt med att dra hela lasset själv.

    Att  leva med  en partner,  eventuellt barnets pappa,  är knappast enda sättet att ha någon att dela vabbandet med eller att  ha barnvakt när man ska gå på föräldramöten.
  • sirisdotter
    Juvina skrev 2013-04-18 22:36:22 följande:
    Samma här. Tycker det är väldigt okomplicerat. Förut hade jag sambon, hunden och bonussonen med då kan man snacka om att ha svårt att få tid till alla.
    Jo,  hade två bonusbarn,  varav ett bodde hos oss -  för att inte tala om allt dividerande med deras mamma....
  • sirisdotter
    Eisa skrev 2013-04-22 17:45:11 följande:
    Jag förstår inte riktigt vad man ska orka. Att ha barn ger struktur i tillvaron. Man kommer upp på mornarna, i säng på kvällarna och man håller sig aktiverad. Detta gör iaf mig piggare.    
  • sirisdotter
    mamma hampus skrev 2013-04-29 12:21:39 följande:
    jag biter ihop varje dag och försöker få ekonmin går ihop. Letar efter jobb och ringer till en del arbetsgivare men alla säger nej och mer och mer orolig blir man inför sommaren. Sonen försöker göra så gott han med men kan inte begära för mycket av en 10 åring han kan ju inte jobba och tjäna
    Varför har du inget jobb?
Svar på tråden Ensamstående föräldrar: hur orkar ni?