En frånvarande pappa
Jag känner mig så frustrerad. Jag har en son på 4år. Pappan har träffat honom väldigt lite och bryr sig inte märkbart. Förra året träffade han sonen ungefär 5ggr på 2månader sedan försvann han som tidigare år och det är alltid sommar månaderna. Lite konstigt så jag har börjat tänka så fräckt att det kanske är för han inte vill köpa sonen presenter eller julklappar. Jag har alltid varit tillmötesgående och vid jul förra året bjöd jag över honom och hans nya familj på fika men han hörde inte av sig och dök inte upp. Jag känner stor sorg för mitt älskade barn saknar en pappa som alla andra barnen på förskolan har. Jag har försökt att berätta att hans pappa är en lång man med brunt hår och att han är snäll och tycker om att leka med sonen men att han inte kan leka nu men att mamma kan leka. Blir så frustrerad för min sons skull! Hur kan man strunta i sitt eget kött och blod? Pappan bor i närheten med nya familjen och övriga i hans familj bor typ granne med mig och sonen. Har haft familjerättens hjälp men pappan betedde sig illa med mössa på huvudet, trasiga kläder och när telefonen ringde så svara han mitt i mötet. Jag vet inte riktigt vad jag vill med tråden. Kanske få höra att mitt handlande är bra, att jag är bra. För ibland känner man sig kass när sonen börjar fråga och man inte riktigt vet hur man ska svara