Clotilda skrev 2013-03-30 17:52:53 följande:
Sen Oldie, håller jag inte med dig om att en bonusvuxen inte har ansvar för semester. Med betoning på ordet VUXEN så har man ju alltid ett ansvar. Ger man sig in i ett förhållande där ens partner redan har barn så får man också vara beredd på att anpassa sig efter de premisserna. Att säga "det är inte mina barn" och sedan skita i vilka konsekvenser det får för barnet som varken valt att ha skilda föräldrar, halvsyskon eller bonusföräldrar håller inte. Man har som vuxen alltid ett ansvar och kan man inte hantera det så bör man inte ge sig in i sådana situationer. I slutändan ligger det förstås på den "riktiga" föräldern att ta det yttersta ansvaret men att avskriva bonusföräldern allt ansvar är att idiotförklara en vuxen människa som bör veta bättre. Och sånt vill jag inte gärna syssla med.
Jag har ett ansvar att uppföra mig gentemot barnen och respektera dessa barn.
Allt utöver detta är en bonus, nu har vi en fantastisk relation och vi tycker jättebra om varandra och lever som en familj, men det är självvalt och inget tvång. Ansvaret ligger på barnens föräldrar. De har fullt kompetenta föräldrar och att säga något om vad jag borde mer än att vara vänlig och respektera barnen är en direkt förolämpning mot min sambo och barnens mamma.
Jag har blivit tillsammans med en man med barn och allt vad det kan tänkas innebära, men min sambo har också blivit tillsammans med en kvinna som inte har barn med allt vad det innebär. Vårt förhållande består inte av en förälder som dikterar villkoren för hur vi ska leva.
Det är inte mina barn, sen i vårt fall får det inga konsekvenser att jag säger så, för jag personligen hade aldrig blivit tillsammans med en inkompetent förälder, dels för att jag inte är beredd att ta någon mammaroll, dels för att jag med min historia inte hade kunnat attraheras av en man som inte tog sitt ansvar.
Clotilda skrev 2013-03-30 17:56:47 följande:
Oldie, får jag fråga vad du menar med att du inte är ekonomiskt ansvarig för din sambos barn. Det må stämma, men det intressanta är ju om du för den sakens skull skulle vara beredd att lämna hans barn hemma medan ni åker på semester med er "riktiga" familj på grund av att du inte vill ta ekonomiskt ansvar? Det är här den stora skillnaden ligger i, tycker jag, och här det är så viktigt att se till barnen över ekonomin.
Jag har inte ett juridiskt försörjningsansvar för min sambos barn.
Nu har vi visserligen delad ekonomi (han tjänar inte mer än mig) och delar på det mesta.
Men tänk dig ett scenario där jag hade ett barn sen innan, vem har jag ett ekonomiskt ansvar för, jo mitt eget barn.
Hade jag haft ett barn sen tidigare när vi träffades hade vi antagligen inte haft delad ekonomi för mitt barn ska inte bli lidande för t.ex. jag hade skaffat en sambo som hade fler barn eller som kanske prioriterade annorlunda. Hade jag haft ett barn sen innan hade min prio varit att detta barnet skulle uppleva världen, hade jag då haft en sambo som inte kunde hålla i pengar eller som prioriterade annorlunda så hade det fått vara upp till honom hur han gjorde för sina barn.
Nu har vi det inte så, jag har inga barn sen innan, men det betyder inte att jag tycker människor som gör på ett annat sätt gör fel. Jag är inte så inskränkt att jag inte kan se att saker och ting kan fungera på många olika sätt och det betyder inte att något är mer rätt än något annat.
Vi har valt att ha delad ekonomi, men inte heller det är ett automatiskt ansvar jag får genom att träffa en man med barn, att han och barnen ska få ta del av mina pengar, det är en bonus.
Varje förälder har ett ansvar att vara rättvis mot alla sina barn, inte ett ansvar att ge killens/syskonets/grannens barn samma, utan sina egna barn. Är det sen 2 barn med olika mammor tex. kommer dessa barn tyvärr inte ha samma förutsättningar, men det är inte helt konstigt, de har ju inte samma föräldrar. Pappan däremot har ansvar att vara lika gentemot alla barnen i sina handlingar och ekonomiska bidrag oavsett vem som är mamman.
Vilket scenario du än målar upp tycker jag att det är förälderns fel, det är en lätt utväg att försöka lägga skulden på någon annan än just den människan som inte gör ett bra jobb i sitt föräldrarskap. Tyvärr finns det gott om inkompetenta föräldrar, veka, själviska etc, men de är de skyldiga när ett barn inte får en trygg, stabil uppväxt eller blir orättvist behandlade.
Om jag och min sambo får barn en dag så är det tyvärr så att mitt barn antagligen kommer få ärva mer än bonusarna av sin mamma, det kommer få en annan start i livet och en annan vardag. Men det är omöjligt för mig att kompensera för att en annan mamma prioriterar annorlunda. Däremot min sambo kommer ju alltid göra lika för alla hans barn.
