Kämpig start
För två veckor sedan fick jag och min sambo en underbar son. Vi tillbringade tre dagar på BB där vi fick njuta av vår son, men glädjen grumlades lite av att det var svårt att få igång amningen. Jag har stora bröst med små bröstvårtor och min son fick inte tag och kunde inte suga. Med en amningsnapp andra dagen fick han i alla fall tag om bröstet men fick fortfarande inte i sig någon mjölk. Vi var tvugna att komplettera med ersättning och förde strikt schema på hur många ml han fick i sig när. Den tredje natten rann mjölken till och vi trodde att det skulle bli enklare. Dock visade det sig att han fortfarande hade svårt att få i sig mjölk. Vi fick i alla fall åka hem under dagen och det kändes bra. Hemma fortsatte vi att träna amning flitigt och jag köpte också en bröstpump för att öka produktionen. Mjölken visade sig dock att behövas för att han fick fortfarande i sig väldigt lite.
Jag började känna mig mer och mer misslyckad och stressad över att det inte fungerade. På BB hade alla barnmorskor (och det var många) en ny strategi, när vi kom hem så hade vår BVC-sköterska ett råd, amningshjälpen ett annat och våra föräldrar ett tredje. Stressen och förvirringen över amningen tog efter en vecka upp all min energi. Jag hade naivt trott att amningen bara skulle fungera om man ville och hade inte alls räknat med detta. Nu en vecka senare så kämpar vi fortfarande, vi tränar att amma, jag pumpar och kompletterar amningen med det jag pumpar. Imorgon ska vi till amningsmottagningen och hoppas kunna få goda råd där. Han har i alla fall ökat i vikt precis som han ska under de här två veckorna.
För några dagar sedan var jag beredd att ge upp, men nu har det vänt och jag känner mig mer optimistisk igen då jag har förstått att det kan ta lite tid ibland. Jag skulle dock må bra av att få höra några solskenshistorier om andra som också kämpat ett antal veckor men sedan fått det att fungera. Kan ni hjälpa mig med det :)?
Ja, jösses, jag tänkte precis som du att bara man VILL amma så löser det sig. Var oförberedd på att det kunde strula. Men så här i efterhand, när jag har pratat med många om det, så förstår jag att det verkar vara väldigt vanligt att det är NÅGOT som är problem. För mig var bekymmren att han hade så svårt att få ordentligt tag, vi kunde hålla på och kämpa i upp till 20 min i början.. Och han blev bara argare och mer frustrerad. Dessutom gick han upp dåligt i vikt, så det var inte roligt.. Jag kände mig inte direkt som en duglig mamma kan jag säga 
Vill inte skrämma upp dig, utan säger bara att det kan ta lite tid. Stort lycka till och grattis till eran bebis!! Och du, fungerar det inte med amning så är det ingen katastrof heller..