X utan blödning?

Jag fick ett X som opererades förra veckan. Mitt började med blodblandade flytningar redan från befruktning, sedan blödde jag lite mindre än mens 1 dag. Det som kändes tydligast var att jag fick gravsymptom från andra dagen (efter sex!!) som blev jätte starka direkt. Sedan fick jag väldiga kramper till och från längst ner i magen. Eftersom vi fått 4 MF innan, ville man så gärna att detta skulle hålla. Därför hade jag stått ut i 9 mån om så behövdes. I efterhand är jag glad att det inte var normalt, för det hade nog blivit jobbigt med dessa kramper. Som tur var fick jag gå på VUL bara för att vi tidigare fått missfall, och då kunde vi se en hinnsäck i livmodern. Men för att lugna mig (eftersom jag blött) gjorde vi blodprov för att se om hormonet gick upp eller ner. När resultatet kom så hon att det inte gått upp som det skulle och skickade in mig akut. Man kan ju säga att jag hade tur som hade många MF i bagaget, annars hade jag inte fått dessa prover (och jag hade inte sökt vård) och då hade jag troligtvis inte levt idag! Min ena äggledare opererades bort och det upptäcktes att jag hade blod i hela magen. Hur som helst är det inget som jag önskar skulle hända någon, för det är fruktansvärt psykiskt jobbigt. Det fysiska läker alltid. Hoppas att detta hjälpte dig lite. Jag håller tummarna för att det inte händer dig!

Vad hemskt tråkigt, verkligen!
Man undrar varför man utsätts för dessa prövningar, förhoppningsvis leder det till något bra till slut.

Min hinnsäck fick komma ut själv, jag behövdes inte skrapas sa de.
Nu går jag varje måndag och mäter HCG:t i blodet, för att det helt säkert ska gå ner till 0.
Det ser positivt ut, så jag har nog inga delar som växer någon annanstans iallafall.

För övrigt tänker jag inte så mycket utan låtsas som inget.
Vissa saker får det dock att rinna över.
Nyss fick jag t.ex en ultraljudsbild från min mans syster, jag visar för henne att jag är glad men allt rann över efteråt.
Det är så jäkla jobbigt!
De vet ju inte vad vi har gått igenom, så man kan ju inte förvänta sig någon hänsyn.
Man vill ju vara glad för dem.

Hur mår du själv??

Fy vad hemskt jobbigt! Blir det cellgifter för dig då?

Jag opererades 5/2 och efter 7 dagar låg mitt HCG på ca 50.
Idag har jag tagit ett nytt blodprov för att vara säker på att det går ner till 0.

Vi har försökt i ca 1,5år, men de senaste 5 mån har jag ständigt varit gravid. Vi har fått 4 missfall, där det första var på Lucia 2011. Sen kom de lite utspritt, med 2st i slutet av 2012. Nu slutade det ju istället med ett X som omväxling .

Vi har en grabb på 6 år, som vi istället hade problem med att för huvudtaget bli gravida med. Vi gick på utredning, men lyckades till slut på naturlig väg. 

Vi har berättat för "min sida", då jag verkligen behövt tröst och stöd. För min mans sida har vi inte sagt något, då vi tänkt vänta till V12.

Hoppas verkligen att det löser sig för er och att du snart mår bättre!