Läkaren informerade mig om att jag troligtvis har drabbats av utomkved i höger äggledare efter vul idag. Det var en större massa i äggledaren. Jag är i vecka 5+2 och har inte haft några blödningar. När börjar man blöda vid ett x och kan man helt vara utan blödningar?
Vore väldigt tacksam för svar.
Ingen med erfarenhet? :(
Jag fick ett X som opererades förra veckan.
Mitt började med blodblandade flytningar redan från befruktning, sedan blödde jag lite mindre än mens 1 dag.
Det som kändes tydligast var att jag fick gravsymptom från andra dagen (efter sex!!) som blev jätte starka direkt. Sedan fick jag väldiga kramper till och från längst ner i magen.
Eftersom vi fått 4 MF innan, ville man så gärna att detta skulle hålla.
Därför hade jag stått ut i 9 mån om så behövdes.
I efterhand är jag glad att det inte var normalt, för det hade nog blivit jobbigt med dessa kramper.
Som tur var fick jag gå på VUL bara för att vi tidigare fått missfall, och då kunde vi se en hinnsäck i livmodern.
Men för att lugna mig (eftersom jag blött) gjorde vi blodprov för att se om hormonet gick upp eller ner.
När resultatet kom så hon att det inte gått upp som det skulle och skickade in mig akut.
Man kan ju säga att jag hade tur som hade många MF i bagaget, annars hade jag inte fått dessa prover (och jag hade inte sökt vård) och då hade jag troligtvis inte levt idag!
Min ena äggledare opererades bort och det upptäcktes att jag hade blod i hela magen.
Hur som helst är det inget som jag önskar skulle hända någon, för det är fruktansvärt psykiskt jobbigt.
Det fysiska läker alltid.
Hoppas att detta hjälpte dig lite.
Jag håller tummarna för att det inte händer dig!
Vad hemskt tråkigt, verkligen!
Man undrar varför man utsätts för dessa prövningar, förhoppningsvis leder det till något bra till slut.
Min hinnsäck fick komma ut själv, jag behövdes inte skrapas sa de.
Nu går jag varje måndag och mäter HCG:t i blodet, för att det helt säkert ska gå ner till 0.
Det ser positivt ut, så jag har nog inga delar som växer någon annanstans iallafall.
För övrigt tänker jag inte så mycket utan låtsas som inget.
Vissa saker får det dock att rinna över.
Nyss fick jag t.ex en ultraljudsbild från min mans syster, jag visar för henne att jag är glad men allt rann över efteråt.
Det är så jäkla jobbigt!
De vet ju inte vad vi har gått igenom, så man kan ju inte förvänta sig någon hänsyn.
Man vill ju vara glad för dem.
Hur mår du själv??
Vad hemskt tråkigt, verkligen!
Man undrar varför man utsätts för dessa prövningar, förhoppningsvis leder det till något bra till slut.
Min hinnsäck fick komma ut själv, jag behövdes inte skrapas sa de.
Nu går jag varje måndag och mäter HCG:t i blodet, för att det helt säkert ska gå ner till 0.
Det ser positivt ut, så jag har nog inga delar som växer någon annanstans iallafall.
För övrigt tänker jag inte så mycket utan låtsas som inget.
Vissa saker får det dock att rinna över.
Nyss fick jag t.ex en ultraljudsbild från min mans syster, jag visar för henne att jag är glad men allt rann över efteråt.
Det är så jäkla jobbigt!
De vet ju inte vad vi har gått igenom, så man kan ju inte förvänta sig någon hänsyn.
Man vill ju vara glad för dem.
Hur mår du själv??
Fy vad hemskt jobbigt! Blir det cellgifter för dig då?
Jag opererades 5/2 och efter 7 dagar låg mitt HCG på ca 50.
Idag har jag tagit ett nytt blodprov för att vara säker på att det går ner till 0.
Vi har försökt i ca 1,5år, men de senaste 5 mån har jag ständigt varit gravid. Vi har fått 4 missfall, där det första var på Lucia 2011. Sen kom de lite utspritt, med 2st i slutet av 2012. Nu slutade det ju istället med ett X som omväxling 
.
Vi har en grabb på 6 år, som vi istället hade problem med att för huvudtaget bli gravida med. Vi gick på utredning, men lyckades till slut på naturlig väg.
Vi har berättat för "min sida", då jag verkligen behövt tröst och stöd. För min mans sida har vi inte sagt något, då vi tänkt vänta till V12.
Hoppas verkligen att det löser sig för er och att du snart mår bättre!
.
Vad skönt att HCG går ner för dig!
Mitt låg nära 0 nu, men inte riktigt.
Det blir därför ett nytt blodprov på måndag.
Jag har positivt börjat med ägglossningstesten igen, men jag har ju ingen aning om när det borde börja.
Det var ju mycket lättare med MF, då kunde man ju räkna den första blödningsdagen där istort sett som mensens första dag. Det har stämt ganska bra för mig.
Nu har jag räknat från den dagen jag började blöda efter att det slutat blöda efter operationen som första dag, men ingenting tyder på ägglossning ännu.
Förrut kände jag ju så tydligt när det var dax, och förhoppningsvis var det för att passagen i äggledaren var trång.
Nu är ju problemet ur världen, så då får vi behålla nästa, eller hur? (positivt tänkande)
Kanske har jag haft ägglossning utan att veta om det, innan jag började testa.
Har nu fått känslor i magen igen, men vad är det? Ägglossning? Mens? Eller rent av gravid igen?
Har något tagit sig, får jag väl veta det efter blodprovet på måndag.
Då borde ju HCG ha stigit igen..........
Tänk på att man ångrar mer det man inte gjort än det man har gjort.
Man kan aldrig veta om man får ett X, och visst vore det fruktansvärt!!
Statistiskt sett har du gjort ditt nu 
!
Våga, och kräv tidiga VUL för att kolla så att det sitter rätt nästa gång!
Håller tummarna för er!!
Jag hade inga blödningar vid mitt X jan-2010, bara skitont i magen och illamående. Blev så dålig/yr/grå i ansiktet att sambon ringde på ambulans, inne på gynakut ser de blod i buken, jag var då i chock och de kunde knappt få in en nål för att söva mig. Jag ligger på operationsbordet inom 15 min och min brustna äggledare togs bort.
Jag har aldrig kollat min kvarvarande äggledare med konstraströntgen, men jag har bevisligen passage då jag nu har två vildbasar hemma, 2år samt 10mån. Jag tror alla som genomgått ett X är rädda för att försöka igen, och ja vi kräver alla vul i v5-7 vid alla efterföljande plus.