Anonym ("Micke")

Äldre 29 Jan 10:45

1356 svar

Min fru bedrar mig - och jag är totalt lurad

Det här känns så genant. Klassiskt. Vad ni vill.....

Men här har ni ännu en looser som blir bedragen av sin fru. Vi har varit gifta i 10 år och tillsammans i över 20. Våra barn är snart vuxna och vi är båda runt 45-års åldern. Vi har alltid haft ett i mitt tycke mycket begränsat sexliv - och nu är jag alltså bedragen av en otrogen fru.

Redan när vi i relativt unga år nyss hade träffats, nyförälskade och allt det där, var min nuvarande frus sexlust rätt begränsad. Det är klart att vi hade sex...men inte så ofta. Så har det fortgått under vårt förhållande. Och jag har ju uppfattat detta som en rätt vanlig bild av ett förhållande. Mannen vill ha sex...kvinnan vill ha närhet och ägna sig åt hem och familj istället. Jag har liksom alltid blivit matad med att det är jag som man som skall förföra, förföra, förföra, jaga, jaga, jaga och i slut förtjäna lite sex. Kvinnan "släpper till" ibland. Så har det sett ut hos oss - och så ser det ut hos de flesta har jag förstått. Det har i alla fall räckt till att skapa två barn. Så visst...vi har haft sex emellanåt...men väldigt sällan. Och iom att vi fick barn, köpte villa osv så blev det ju mindre och mindre tid, lust och anledning till att avvara tid för sex. Åtminstone från hennes sida. Även det något som jag förstått är vanligt i de flesta förhållanden. Även om jag hade velat annat.

Min fru har aldrig varit den sexuella typen av människa. Aldrig intresserat sig för området överhuvudtaget. Sex är inget vi diskuterar hemma. Så det är inget tjat eller så. Vi har ibland gjort det...snabbt, i mörkret. Avklarat, undanstädat, bortsopat för ett tag framöver. Typ...

Nu när barnen har börjat flytta hemifrån så får ju också vi mer tid över för annat. I hennes fall jobb. Hon avancerar på sin arbetsplats vilket jag tycker är kul och jag försöker stötta henne och även hjälpa henne där jag kan och där hon vill. Jag har alltid varit den i familjen som haft det krävande arbetet och den höga inkomsten i familjen. Vi har i alla fall försökt fördela sysslorna i hemmet och hushållet så rättvist som möjligt i alla år. Men nu är hon som sagt chef på sin arbetsplats. Och en väldigt bra chef vad jag förstår. Så det går bra för henne nu på samma sätt som det har gått bra för mig på jobbet under i stort sett hela vårt förhållande.

Men nu är hon som sagt otrogen och har en glödande sexlust. Har jag förstått. Jag kom på henne...och jag har snokat (pinsamt nog). Hon jobbar ofta kvällar iom att hennes arbete kräver det. Det är personalmöten, styrelsemöten och föräldramöten. Och då har jag antytt att hon är verksam inom skolväsendet (sen avslöjar jag inget mer). Så det blir minst 1-2 kvällsmöten i veckan. Som hon planerar och leder.
Jag kom som sagt på henne för ungefär 1,5 månader sedan. Hon hade ett kvällsmöte och jag var också på väg hem från ett sent arbetsmöte med min avdelning. Jag fick ett spontant infall att jag skulle plocka upp henne från hennes arbete på vägen hem så skulle hon slippa gå, även om det inte är alls långt från vårt hus. Så jag parkerade utanför hennes arbetsplats och gick in genom köksingången. Jag vet att hon brukar använda den när hon jobbar sent. Och dörren var olåst.

Dom höll till i hennes arbetsrum. Jag hörde det redan när jag klev in i huset. Först fattade jag inte vad det var. Men när jag närmade mig hennes dörr som stod på glänt så började jag förstå. Jag stod en lång stund i dörröppningen och såg dom i ett svagt sken från skrivbordslampan. Hon red honom i soffan. En av papporna i styrelsen. Dom såg aldrig mig utan var helt uppfyllda av att knulla skiten ur varandra. Hon lät och rörde sig på ett sett som jag aldrig sett och hört henne i vår säng. Och som jag inte trodde hon kunde eller var bekväm i. Jag smög hem och sa inget när hon kom hem 1 timme senare. Jag behövde processa detta och ta ngn form av kontroll över mig själv, mina känslor osv innan jag ev konfronterar henne.

Hon har också ett hemligt gmail konto. En okänd emailadress dök upp i inloggningsrutan en kväll när jag satt och random skrev bokstäver i det. Jag tänker inte skriva ut den eller antyda den här...men den var rätt banal om jag säger så. Att sen lista ut lösenordet var det lättaste i världen. Jag känner henne rätt väl efter så många år. Så där kom jag åt hennes hemliga värld. Och ja....hon har en glödande sexlust tydligen. Det framkom i all tydlighet i korrespondensen med hennes älskare. Jag läste några få konversationer och sen slutade jag. Det räckte med råge. Jag har inte loggat in där efteråt och jag skäms över att jag gjorde det överhuvudtaget.

Och jag har ännu inte sagt något. Är jag feg? Ja...kanske. Men jag vet inte riktigt vad jag vill.

Vi har inte haft sex med varandra på drygt två år nu. Vi har det i övrigt rätt bra. Vi är väldigt ömma med varandra och vi har en stor värme mellan oss. Det har vi alltid haft. Den sexuellt ointresserade (nästintill frigida) fru jag har levt ihop med så länge har visat sig ha en stark, kanske nyvaknad, sexlust. Dock inte med mig. Och jag vet ännu inte riktigt hur jag skall hantera det här.

Hon jobbar fortfarande 1-2 kvällar i veckan. Ibland tar jag en kvällspromenad under tiden och står i skogsbrynet utanför och ser hennes skrivbordslampa lysa svagt genom hennes kontorsfönster. Jag hinner hem innan henne. Hon brukar ha med sig någon pärm under armen. Ögonen är glansiga - det har varit en lång arbetsdag. Vi dricker te, kollar på 22-nyheterna och sen i säng. Det är ju en arbetsdag i morgon också.

Om du tycker att det här är en sjuk läsning....vänta tills du har läst följande:

Jag känner mig sårad. Jag känner mig lurad. Jag känner mig kastrerad, förminskad, hånad och väldigt väldigt omanlig. Ovärdig. Pinsam. Samtidigt känner jag också en form av upprymdhet som jag inte begriper mig på. Jag känner en spänning i det här. På något bisarrt sätt gläder jag mig åt att hon faktiskt har en glödande sexlust som hon nu bejakar och lever ut. Om än inte med mig. Det finns en sjuk njutning i att vara bedragen. När jag skyndar mig hem från min "kvällspromenad" hinner jag onanera innan hon kommer hem. Det är alltid samma scenario jag har på näthinnan när jag onanerar numera. Min fru med sin älskare i soffan i hennes arbetsrum. Hennes stön och flämtningar som jag aldrig hört tidigare. Ord som hon yttrade som jag inte trodde hon kunde förmå sig att säga. Hennes målmedvetna rörelser över sin älskare.

Vad sjukt livet kan vara. Det blir inte som man hade tänkt sig

Anonym ("Micke") Trådstartaren

Äldre 12 Jun 11:30

#792

Anonym (J) skrev 2014-05-17 03:02:35 följande:

Tror en hel del i den här tråden skulle behöva fundera lite över hur de låter sina egna värderingar rättfärdiga ett rätt elakt beteende mot TS Micke.

Om han trivs och inte vill ändra saker, vad har andra för rätt att försöka på olika sätt övertala honom att han inte alls borde trivas? Det rättfärdigas inte av att man själv inte skulle uppleva det som en ok situation.

Det läggs in och läses in en massa saker som förutsätts så till den milda grad att folk inte ens lyssnar på när TS försöker förklara att nej det skedde inte på det viset etc.

Det må vara välment men många inlägg är betydligt mer kränkande jämntemot TS än vad de klagar på. Fördomarna haglar.

Micke, jag hoppas det fortsätter att kännas bra oavsett vilken väg era liv tar. Sluta läs tråden om det blir jobbigt att hela tiden behöva försvara dina egna frivilliga val. Din känsla är viktigast oavsett vad den är, inte vad någon annan försöker övertyga dig om att du borde känna, tycka eller vilja. Kanske du dock skulle gå för din egen del till en samtalspartner och prata om dig och vad du vill (oavsett vad det är) så du kan känna dig väl grundad i dig själv och dina val gällande dig och ditt äktenskap och hur du vill ha det. Det kan säkert göra det lättare också att kommunicera det med din fru för att minska risken att något blir tokigt. Om inte annat är det säkert nyttigt för dig att prata om dina tidigare ambivalenta känslor gällande din egen sexualitet (nej, inget säger att du måste "ta upp den", oavsett vad alla forum-riddarna försöker tvinga på om den saken, det finns många som trivs bättre utan också - men det kan vara bra att bearbeta det som varit tidigare för din egen skull, då du inte var riktigt nöjd och i balans med det).

Lycka till och ha det bra.

Tack
Betr samtalspartner som du föreslår så hade vi ju det och jag deltog ju i många av dom samtalena. Jag kan inte se att det bidrog med så mycket positivt.

Tack ändå

Benny1957

Äldre 13 Jun 08:34

#793

Men Micke, när ni gick hos familjerådgivaren kom ju allt efter en tid att handla om din fru och hennes behov. Rätta mig om jag har fel men hon verkar ha tagit över helt och du fann dig i att bli marginaliserad. För du "gör ju allt för din fru" eller hur. Men hur skulle det vara om du för en gångs skull satte dig själv och dina behov i centrum. Att få prata med någon som har 100% fokus på dig och hur du vill leva i framtiden!

Och du. Har du säkrat villan? Det kanske verkar onödigt men eftersom du framstår som så "snäll" riskerar du att dra till dig folk som inte är lika godhjärtade utan ser en chans att utnyttja situationen.

vildsvin45

Äldre 13 Jun 10:42

#794

Anonym (J) skrev 2014-05-17 03:02:35 följande:

Tror en hel del i den här tråden skulle behöva fundera lite över hur de låter sina egna värderingar rättfärdiga ett rätt elakt beteende mot TS Micke.

Om han trivs och inte vill ändra saker, vad har andra för rätt att försöka på olika sätt övertala honom att han inte alls borde trivas? Det rättfärdigas inte av att man själv inte skulle uppleva det som en ok situation.

Det läggs in och läses in en massa saker som förutsätts så till den milda grad att folk inte ens lyssnar på när TS försöker förklara att nej det skedde inte på det viset etc.

Det må vara välment men många inlägg är betydligt mer kränkande jämntemot TS än vad de klagar på. Fördomarna haglar.

Micke, jag hoppas det fortsätter att kännas bra oavsett vilken väg era liv tar. Sluta läs tråden om det blir jobbigt att hela tiden behöva försvara dina egna frivilliga val. Din känsla är viktigast oavsett vad den är, inte vad någon annan försöker övertyga dig om att du borde känna, tycka eller vilja. Kanske du dock skulle gå för din egen del till en samtalspartner och prata om dig och vad du vill (oavsett vad det är) så du kan känna dig väl grundad i dig själv och dina val gällande dig och ditt äktenskap och hur du vill ha det. Det kan säkert göra det lättare också att kommunicera det med din fru för att minska risken att något blir tokigt. Om inte annat är det säkert nyttigt för dig att prata om dina tidigare ambivalenta känslor gällande din egen sexualitet (nej, inget säger att du måste "ta upp den", oavsett vad alla forum-riddarna försöker tvinga på om den saken, det finns många som trivs bättre utan också - men det kan vara bra att bearbeta det som varit tidigare för din egen skull, då du inte var riktigt nöjd och i balans med det).

Lycka till och ha det bra.

Vad du än tror så är det flera här som är genuint intresserade av att det ska gå bra för "Micke" vi som skriver och ömsom tjatar, pikar försöker att få honom att inse att det kan gå käpprätt åt skogen för honom
Dom flesta av oss kommer inte säga "vad var det vi sa" om han står med tårar i ögonen o undrar vad som har hänt.
Tyvärr så är det inta bara hans fru som är inblandad, utan en eller flera älskare som har tagit över "Mickes" sociala liv.

molly50

Äldre 13 Jun 10:43

#795

Anonym (insikt) skrev 2014-05-16 13:58:12 följande:

Kan inte låta bli att fråga dig! VAR någonstans i alla Mickes inlägg har du sett att Mickes fru ger samma kärlek som han ger henne?

Jag har följt tråden till och från under snart 1,5 års tid och jag kan inte påminna mig om att jag i något enda inlägg av Micke har sett bevis på att Mickes fru älskar honom tillbaka. Att hon på något som helst sätt återgäldar det han gör för henne.

Du kallar det Micke ger henne kärlek - jag kallar det rädsla! Rädsla att bli övergiven och bli ensam. Det Micke tyvärr inte verkar inse (nu utgår jag endast ifrån den info han har lämnat och inte det han säger att han utelämnat) är att han redan är ensam i deras äktenskap.

Benny1957 skrev 2014-06-13 08:34:52 följande:

Men Micke, när ni gick hos familjerådgivaren kom ju allt efter en tid att handla om din fru och hennes behov. Rätta mig om jag har fel men hon verkar ha tagit över helt och du fann dig i att bli marginaliserad. För du "gör ju allt för din fru" eller hur. Men hur skulle det vara om du för en gångs skull satte dig själv och dina behov i centrum. Att få prata med någon som har 100% fokus på dig och hur du vill leva i framtiden!

Och du. Har du säkrat villan? Det kanske verkar onödigt men eftersom du framstår som så "snäll" riskerar du att dra till dig folk som inte är lika godhjärtade utan ser en chans att utnyttja situationen.

Mattias 2007-05-23 <3 Hannah 2011-09-07 <3

Flickanx2

Äldre 13 Jun 16:09

#796

Åh, jag känner så med dig TS. Nu kanske tråden är gammal och det har säkert hänt en hel del kan jag tänka mig. Samtalsterapi och lite tid har nog gjort sitt till?

Jag tror dock inte att det håller om du inte pratar ut och förklarar hur sårad du blir. Om du nu känner så, menar jag. Det finns så många olika sorters kärlek och äktenskap med för den delen. En del klarar av att ha många partners, en del inte.

Det viktiga här är att ni sätter era gränser öppet mot varandra. Detta för att ni ska kunna lita på varann och inte gå och misstänka, som du skrev någonstans. Det fungerar inte i längden.

Prata och diskutera hur ni vill ha ert liv ihop. Det är ett måste, tror jag.

ekdungen.blogspot.se/

Anonym (dumpa !)

Äldre 16 Jun 03:25

#797

What a hoe. Vilket samtal och terapi ? hon knullar en annan man ? hur ska han förlåta henne över huvudtaget?
Spelar ingen roll hur länge ni har varit tillsammans du har accepterat henne som hon är att hon inte gillar sex och att hon gillar ömhet /kärlek och det ger du henne ? men istället för att uppskatta det knullar hon någon annan . Det låter som mitt ex hon ville ha kärlek från mig men kuken från någonannan . Mvh

Anonym ("Micke") Trådstartaren

Äldre 17 Jun 10:26

#798

Flickanx2 skrev 2014-06-13 16:09:52 följande:

Åh, jag känner så med dig TS. Nu kanske tråden är gammal och det har säkert hänt en hel del kan jag tänka mig. Samtalsterapi och lite tid har nog gjort sitt till?

Jag tror dock inte att det håller om du inte pratar ut och förklarar hur sårad du blir. Om du nu känner så, menar jag. Det finns så många olika sorters kärlek och äktenskap med för den delen. En del klarar av att ha många partners, en del inte.

Det viktiga här är att ni sätter era gränser öppet mot varandra. Detta för att ni ska kunna lita på varann och inte gå och misstänka, som du skrev någonstans. Det fungerar inte i längden.

Prata och diskutera hur ni vill ha ert liv ihop. Det är ett måste, tror jag.

Ja..jo..visst. Men vi har gjort precis så. Pratat och rett ut och diskuterat gränserna.

vildsvin45

Äldre 17 Jun 14:26

#799

Jag undrar nu hur ditt liv fortlöper, nu har älskaren tagit över ditt sociala liv, får du träffa "era" vänner tillsammans med frun eller är det älskaren som är förste man på inbjudningarna som ni får.

Att väninnan till din fru bjuder in henne o älskaren visar verkligen hur läget är, att du är en andraplansfigur, jag skulle gråta blod om min frus väninna ansåg att jag var en sopa och ingenting att bjuda in på middagar o fester

Jag antar att deras förhållande har spridits till flera av era vänner, kanske även släktingar börjar få reda på vad som sker, antar också att dom är undrande över din roll i det här.

Vore jag dina vänner o släkt så skulle jag tro att ditt äktenskap är slut.
Har barnen fått nån vetskap vad som sker, misstänker att det finns skadeglada människor i er närhet som glädje talar om för barnen att deras pappa är man som inte bryr sig om vad frun sysslar med.

Till sist för denna gång, som många andra sagt, har du sett till att du inte blir överkörd och tappar allt, kanske inte att din fru lurar skjortan av dej, men hennes älskare visar förmodligen ingen hänsyn om han kan vinna fru, hus och dina vänner, på sikt kanske släkten

jfsebastianigen

Äldre 18 Jun 09:40

#800

vildsvin45 skrev 2014-06-17 14:26:34 följande:

Till sist för denna gång, som många andra sagt, har du sett till att du inte blir överkörd och tappar allt, kanske inte att din fru lurar skjortan av dej, men hennes älskare visar förmodligen ingen hänsyn om han kan vinna fru, hus och dina vänner, på sikt kanske släkten

Jag tror älskaren är nöjd att vara just älskare.
Det är ganska få som vill vara ihop med en tjej som är gift, inte vill ha sin man utan skaffar flera älskare.

Jag tror frun är nöjd.
Hon får löpa fritt med vem hon vill som gör henne kåt, bara hon är diskret och hon får mycket markservice utan egen insats.

Micke verkar nöjd även om vi inte tror det.
Ingen, eller kanske några men få, tror att Micke är nöjd utan bara har gett upp sig själv.

Jag tror att den enda vägen för Micke är just att ge upp. Totalt kapitulera.
Utan kapitulation så skulle han bli galen.
För gör han inte det skulle han känna annorlunda, agera annorlunda och vara skitarg!

Anonym ("Micke") Trådstartaren

Äldre 18 Jun 15:23

#801

vildsvin45 skrev 2014-06-17 14:26:34 följande:

Jag undrar nu hur ditt liv fortlöper, nu har älskaren tagit över ditt sociala liv, får du träffa "era" vänner tillsammans med frun eller är det älskaren som är förste man på inbjudningarna som ni får.

Att väninnan till din fru bjuder in henne o älskaren visar verkligen hur läget är, att du är en andraplansfigur, jag skulle gråta blod om min frus väninna ansåg att jag var en sopa och ingenting att bjuda in på middagar o fester

Jag antar att deras förhållande har spridits till flera av era vänner, kanske även släktingar börjar få reda på vad som sker, antar också att dom är undrande över din roll i det här.

Vore jag dina vänner o släkt så skulle jag tro att ditt äktenskap är slut.
Har barnen fått nån vetskap vad som sker, misstänker att det finns skadeglada människor i er närhet som glädje talar om för barnen att deras pappa är man som inte bryr sig om vad frun sysslar med.

Till sist för denna gång, som många andra sagt, har du sett till att du inte blir överkörd och tappar allt, kanske inte att din fru lurar skjortan av dej, men hennes älskare visar förmodligen ingen hänsyn om han kan vinna fru, hus och dina vänner, på sikt kanske släkten

Inget nytt egentligen under solen. Älskaren har inte tagit över mitt/vårt sociala liv.
Jag träffar våra vänner tillsammans med min fru. I samma utsträckning som tidigare. Varken mer eller mindre. Våra barn vet inget.

Hur många som anar eller känner till något om vårt "arrangemang" har jag ingen aning om. Ej heller vad dessa isåfall tror och tänker. Väljer att inte lägga ner någon energi i den frågan.

Jag har inte gjort något heller i frågan om att undvika (eller locka) till att bli överkörd. Jag tror gott om människor. Ibland visar det sig vara fel och visst...man kan ju välja att gräma sig och ondgöra sig över sådant. Eller så väljer man bara att utgå ifrån att alla innerst inne är goda människor.

Min fru bedrar mig - och jag är totalt lurad

INNEHÅLL