Min fru bedrar mig - och jag är totalt lurad

Mja..njäe..nej. Kan inte se eller känna någon förändring alls till något håll den senaste tiden. Allt är precis som vanligt. Kan inte heller se att hon hade en period lite längre sedan där hon var annorlunda. Inget jag kommer ihåg. Det jag tänker över är ju hur vi är mot varandra och i stort. Det sexuella ("nytänd lust") är ju inte aktuellt så det faller bort.

Jo visst har vi pratat med varandra. Vi kanske inte har suttit och grävt i varandra efter sanningar som inte sägs rakt ut utan mera kollat läget och försökt ha en öppen dialog. Har vi pratat om sex och våra sexuella önskemål? Nej! Jag gjorde ju försök i våra unga år tillsammans men hon avvisade all sådan diskussion och kände sig mycket obekväm i att diskutera sånt. Så jag har ju inte pressat mig på henne i det ämnet efteråt. Eller skulle jag ha gjort det?

Men visst har vi pratat om vad vi vill göra av vår tid och hur vi vill leva tillsammans nu när det bara är vi i huset.

Jag hade gett upp ja - och accepterat läget. Eller läget som jag uppfattade det i alla fall. Så jag har inrättat mig i ett liv utan sex. Det är inget som vi grälat om. Vi grälar inte på det sättet. Vi kan diskutera och argumentera. Men inte om sex iom att hon alltid har styrt undan från diskussioner om sex. Så vi har inte haft den atmosfären mellan oss att sitta ner och snacka om sex och vad vi vill och inte vill inom ämnet.

Jag har kommit fram till samma slutsats som du och många andra här har. Att sätta mig ner och diskutera detta med henne. Visst är jag rädd för konsekvenserna. Skräckslagen faktiskt. Att hon skall lämna mig och välja mannen. Min linje är att jag inte vill skiljas och samtidigt inte heller förvägra henne något som hon inte tycker sig kunna få med mig. Jag vill försöka diskutera runt något sådant. Har dock inte ännu bestämt mig för hur jag skall öppna diskussionen....men jag skall försöka ikväll.

Jag uppfattar mig inte som en cuckold (andra kanske protesterar här) men jag vill inte sitta i ett hörn och kolla när dom håller på. Jag vill inte att hon skall sitta och berätta detaljer ur deras möten heller. Ändå har bilden av dom fastnat på näthinnan....samt mina tankar. Swinga är jag inte intresserad av. 

Jo...vi pratade. Många gånger - och länge. Det var ett rätt svårt samtal som du förstår och det går ju inte att förutspå vart ett sånt här samtal tar vägen. Jag vet inte riktigt vad jag hade förväntat mig men det känns ändå som om vi har börjat jobba med området (vår relation och hennes äventyr). 

Jag valde att inte konfrontera henne och ställa henne mot väggen utan frågade henne om det finns någon annan. Hon erkände att det gör det och att det är någon hon träffat lite då och då en tid. Ngn som hon har haft långa samtal med och som har utvecklats till "något mer" som att hon är dragen till honom. Vi gick inte in på några snaskiga detaljer utan jag frågade vad hon ville betr oss och hon vill inte sabba nåt mellan oss. Och det var så skönt att höra för det vill ju inte jag heller. Kvar är ju naturligtvis den andra mannen som hon är dragen till och som hon har anledning att träffa emellanåt genom jobbet. Hon vill inte abrupt bryta med honom och jag har inte heller ställt några sådana ultimatum (velat, vågat, känt för, avsett..). Så vi sa att vi skall fortsätta med samtalena och att hon känner sig för. Men det viktigaste var att vi inte vill äventyra vårt förhållande och att hon tydligt visade att hon faktiskt vill försäkra sig om att jag är ok och att jag inte vill bryta. För hon vill inte det heller. 

Så vi ser tiden an och fortsätter att prata. Hon känner sig för och vi kollar av varandra hela tiden så att allt är ok.
Det är en process..... 

Till er som har funderingar runt mitt senaste inlägg här ovan.

 Hon kommer inte att "välja" den nya mannen för att leva ihop med istället för mig. Det har hon gjort klart. Vi har så mycket känslor emellan oss och jag vet när jag kan lite på hennes ord och när jag inte kan det. Nu vågar jag lite på henne. Så hon är inte ute efter att vänta in honom eller se om han duger för ett fastare förhållande eller något sådant. Det är andra saker som spökar i huvudet på henne och som hon måste låta verka ut. Nu råkar ju jag veta att sex är inblandat även om vi inte har tagit upp det till diskussion.

Och att jag inte har berättat att jag vet att hon har sex med honom utan istället spelar totalt ovetande gör ju att jag egentligen också bedrar henne på ett sätt. Jag är ju inte heller helt ärlig som hon inte har varit mot mig. 

Det har hänt lite grejer som jag skall berätta om när jag får lite mer tid. Vi har börjat träffa en familjekurator från kommun där vi bor. Det kommer fram saker i samtalen kan jag lova.

Jo...jag har inte haft tid att uppdatera här...men nu har jag lite extra tid så här kommer en redogörelse över utvecklingen den senaste tiden.

Vi (=jag) har tagit initiativ till att träffa en familjeterapeut från vår kommun. Vi har träffat henne vid 4 tillfällen så långt. Bakgrunden till beslutet är att vi båda insåg att vi bör bottna frågan om hur vi vill leva tillsammans framöver och att det kan vara bra att få extern hjälp så att inte vi kör fast i gamla egna inkörda tankespår. Så jag tog kontakt med kommun och kom tillslut fram till vår terapeut.

Vi träffar henne i en lokal nere i centrum. Dämpad belysning. Ett tänt ljus på bordet. Min fru och jag i en soffa och hon i en fåtölj. Första mötet var ansträngt. Inte för att jag och min fru är i luven på varandra utan mer pga att det var "svårt att komma igång" med samtalet. Vi satt länge tysta innan hon försiktigt frågade mig om varför jag hade tagit initiativ till mötet. Och sen efter en stapplande kvart började samtalet flyta lite bättre.

Vi pratade om vårt liv tillsammans. Hur vi träffats för länge sedan och hur vi var och betedde oss mot varandra då. Hur vi levde nu och hur vi förhöll oss till varandra idag och även under tiden som gått här emellan. Hon ställde lite frågor....vi pratade och berättade och var hyfsat samstämmiga. Samtalet kretsade mestadels i hur vi samarbetar i det dagliga familjelivet. Om jag hade varit pappaledig när barnen var små och mina arbetstider, arbetsresor. Hur vi fördelar hemmasysslorna i hushållet m.m. Det var inget speciellt som uppkom eller som det borrades extra runt...men hon var rätt grundlig i dessa frågor. Under andra mötet ställer hon frågan om "hur vi kommer samman som kvinna och man". Först förstod vi inte vad hon menade med en så pass luddig fråga men hon förtydligade med att hon avsåg närhet, beröring, bekräftelser, kärlek, tillit och även sex. Och även här var vi väldigt samstämmiga.

Vi berättade att vi själva upplever att vi bekräftar varandra eller i alla fall våra känslor till varandra. Att hon betyder mycket för mig och vice versa. Att vi rör vid varandra och är ömma mot varandra. Hon poängterade nogrannt att det var utmärkt och att det iom detta fanns den grund som krävs för ett förhållande. Sen frågade hon trevande om vårt sexliv. Och här berättade vi som det var. Att vi inte har sex längre. Hon frågade hur länge det har varit så och vi berättade att vi slutade ha sex med varandra för flera år sedan. Sen koncentrerade hon sig mestadels på min fru i den här frågan. Frågade henne om hur hennes lust till mig sett ut över åren och hur hennes sexlust sett ut rent allmänt. Min fru berättade att hon hade en stark sexlust som tonåring men att den svalnat med åren. Att hon i början av vårt förhållande känt lust men att den liksom "domnat bort". Men att hon alltid känt och fortfarande känner kärlek till mig även om den inte är sexuellt laddad. Här vänder sig terapeuten till mig och frågar mig hur jag upplevt min frus svala sexlust och jag berättar då att jag de första 10 åren lidit av att hon avvisade mig men lärt mig att leva med det med åren. Här får jag beröm av terapeuten och hon menar att ett förhållande inte nödvändigtvis måste innehålla ett gemensamt sexliv. Hon berättar långt och länge för mig om hur en kvinnas prioriteringar förändras över livet från förälskelse, till att koncentrera sig på barnen, till att koncentrera sig på att återuppta sin karriär och sitt jobb, till att koncentrera sig på världen utanför, till att koncentrera sig på barnbarn osv osv.

När hon frågar min fru om hon inte alls vill ha ett sexliv idag eller om hon inte alls får några som helst sexuella impulser i någon situation så berättar min fru till slut om sina möten med "pappan" på jobbet. Och jag får höra lite mer än det min fru berättat för mig tidigare. Att hon var oförberedd på den attraktion och den sexuella laddning som helt plötsligt infann sig mellan dom. Att hon inte hann väja eller "gömma sig". Att hennes liv helt plötsligt kändes mera färgrikt när mötena med denna pappa kom in som ett inslag i hennes liv. Att dom träffas 3-4 gånger i månaden. Att hon mår bra fysiskt tack vare detta men att hon haft samvetskval gentemot mig. Men att hon inte vill riskera vårt förhållande (vilket jag visste) och utan att blinka väljer att avstå pappan för min skull om jag ställer ett sånt ultimatum.

Vår terapeut har varit väldigt följsam och känslig i sin hantering av våra samtal. Hon har följt med i svängningarna och inte på något sett provocerat oss i någon enskild riktning. Runt frågan med min frus möten med pappan och min frus utlopp för sin sexualitet jobbar vi nu efter linjen att det faktum att min fru har väckt sin sexlust i sig är positivt och att hennes liv har blivit färgrikare också är bra. Att min fru inte vill skilja sig från mig och att hon värderar min kärlek till henne och vårt förhållande högst av allt är bra. Att jag inte ställer några krav eller ultimatum på min fru också är bra och en förutsättning till att vi kan fortsätta leva ihop. Att jag accepterar och kan leva i ett förhållande som inte nödvändigtvis måste innehålla gemensam sex och positivt och hjälper processen framåt.

Ungefär där är vi nu. Jag har säkert missat och glömt bort detaljer i redogörelsen ovan och att delar kanske haltar. Ni får fråga helt enkelt så skall jag göra mitt bästa i att komplettera där det inte hänger ihop (i mån av tid).

 

Terapeuten frågade lite försiktigt om detta (mycket försiktigt för att inte tränga min fru) och det är väl så att den sexuella atmosfären inte finns mellan oss. Hon blev överrumplad av sina sexuella känslor för den här mannen. Hon trodde inte att hon kunde känna så helt enkelt. Det var så hon svarade. Hon har inte dom känslorna för mig....även om hon känner en varm kärlek och tillit.

om det så väl vore....