Råd hur jag får familjerätten att förstå?

Det var två barnkalas som barnet bjudits till, han godkände ändringarna, och kom senare på att han skulle ha mer kompensation. Jag är inte ovillig att kompensera, men varför just måndag, veckan har 4 dagar till, och det finns fler veckor med 4 dagar utöver måndagar, och andra helger som är oplanerade, men mina förslag till ändring duger inte utan han har bestämt måndag trots att det är den enda dagen på hela veckan som vi, jag och hen gör något tillsammans utöver läxor och andra vardagsrutiner. Tidigare var det simskola på torsdagar, som skulle vara hans grej med hen, men allt som oftast så var det hens farfar som dök upp på simhallen istället. Så när lektionerna var över, så undrade jag om jag skulle fönya, men det ville han inte för det var så jobbigt.

När ingen annan hör, så säger han att han skiter i sitt barn, att han bara ska göra allt för att jag ska förlora hen. Han vill bara ha kontroll. När det är hans umgänge, så lämnar jag barnet hos honom, sen får jag höra att barnet vart hos hans föräldrar hela dagen när jag hämtar. Jag har otroligt svårt att tro att han är genuint intresserad av umgänge då han inte är närvarande när han ska ha det.

Han har aldrig vart intresserad av att vara med hen då vi levde ihop, aldrig passa hen för att jag skulle få egentid, 35 min ensamtid med sitt barn på 7 år är inte att vilja vara med sitt barn. Aldrig vara ute med hen, då skulle jag också vara ute.

Allt han gör handlar om att jävlas med mig, då jag sabbade hans helyllebild och fasad av en familj. 

När ingen annan hör, så säger han att han skiter i sitt barn, att han bara ska göra allt för att jag ska förlora hen. Han vill bara ha kontroll. När det är hans umgänge, så lämnar jag barnet hos honom, sen får jag höra att barnet vart hos hans föräldrar hela dagen när jag hämtar. Jag har otroligt svårt att tro att han är genuint intresserad av umgänge då han inte är närvarande när han ska ha det. Han har aldrig vart intresserad av att vara med hen då vi levde ihop, aldrig passa hen för att jag skulle få egentid, 35 min ensamtid med sitt barn på 7 år är inte att vilja vara med sitt barn. Aldrig vara ute med hen, då skulle jag också vara ute. Allt han gör handlar om att jävlas med mig, då jag sabbade hans helyllebild och fasad av en familj. 

Allt går via familjerätten. Pappan har vunnit i princip alla strider, jag har godkänt alla hans förslagna tider för perioden fram till juni, och de två ändringar jag bett om, de är kalas som barnet bjudits på, som familjerätten rått honom att godkänna. Nu vill jag bara behålla våra måndagar, det kan inte vara för mycket begärt?

Min mamma bor granne med hans föräldrar, hon har sett honom komma med hen, sen gå själv. Jag kommer inte själv börja gräva i det, hen mår inte dåligt av att vara med hans föräldrar, men han ska inte komma och påstå att han vill ha mer umgänge när han inte tar vara på det han har.

Det är det jag kämpat för mest hela tiden, vi har ett barn med speciella behov, och kalas och social samvaro med barn i sin ålder är prioriterat, och speciellt viktigt nu när vi flyttat, hen har bytt skola och håller på göra sig nya vänner. För det är ju i grund och botten barnets intressen som räknas.