Mammor som inte ska bära barnet - utan vara det stora stödet

Jag är den som inte har burit våra tvillingpojkar, det är våra första barn. När vi träffar släkt och vänner så är det mycket prat om likheter med min frus släkt om vem som är lik vem. (Det kommer oftast alltid upp när vi ses) är det någon mer som har/haft det så. Jag förstår självklart att det kommer upp, men det gör det jämt. När man berättar något så blir det alltid, han är så lik den och den .. Jag har pratat med min fru om det, det har blivit något bättre, någon som oxå haft det så och känt att det inte känns så kul?

Våra ena son är otroligt lik min fru medans konstigt nog är den andra väldigt lik mig när jag var liten, en kvinna på planet talade om att det är så otroligt vad barn kan bli lika sin mamma och var helt fascinerad över det, då jag står och håller i en av våra söner (kändes rätt skönt) och jag tror mycket att det spelar inte så stor roll om man har genetiska band eller inte utan att man formas efter föräldrarna (även utseende) håller tummarna att det blir bättre med tiden då det kommer upp på dom flesta familjemiddagarna! (Dock inte från svärmor och svärfar utan från mina svägerskor och svåger) som jämför dom med deras barn. Håller med dig det känns som det är ganska viktigt för dom fast jag vet samtidigt att dom inte gör det för att vara elaka.