Mammor som inte ska bära barnet - utan vara det stora stödet

Jag och min tjej försöker också. Vi väntar på BIM nu. :) Hon har blivit inseminerad..
Jag har inte ens tänkt på att få frågor och behöva svara och motivera bärare. Hm...

Vi har BIM på tis den 29 jan. Tiden går långsamt. Vi funderar på att testa redan i morgon eller på söndag. Dumt kanske(?).

Jo vi har plussat. Äntligen! :) hoppas bara den lilla vill stanna kvar å växa dig stor.

Sig.., ska det ju stå.

Vi håller alla tummar vi har, hoppas ni får ett plus på söndag. :)

Hur har det gått?

Åh nej, det var tråkigt att höra. :( Har ni gjort många försök?

:( Nä va tråkigt. Man liksom hoppas in i det sista.
Försöka nästa månad eller tänker ni ta en paus?

Har ni berättat för någon att ni planerar barn? Vi har inte gjort det och idag hörde jag några på jobbet som just diskuterade insemination. Deras åsikter gjorde mig lite ledsen faktiskt.

Grattis till er, fasiken vad roligt! :)

Hur har det gått, blev det ett starkare plus?

Då är det snart dags för inskrivning och UL för er? Spännande! :)

Hur mår ni och vad händer?
Vi är numera offentliga med graviditeten. Vänner, familj och arbetskamrater vet. Reaktionen har varit lite blandad. Mest positiv men det har varit jobbigt också. Att se sin tjej bli gratulerad och kramad och själv inte bli det känns ... Ja... Man känner sig något utanför.
Hur upplever ni andra som är "den andra mamman"?