RöttÄrSött skrev 2013-01-28 23:42:53 följande:
Vår montessoriförskola har en bondgård med hårda djur samt djur som är sorterade efter världsdel. De är det fritt att leka med som man vill (så länge man inte stör någon annan).
De har också ett litet förråd med utklädningskläder (främst kjolar, mantlar och halsband och klackskor). Detta kan väl tolkas som lite "brott" men jag tycker det är bra. Barnen ska också vara delaktiga i hur förskolan ska drivas (demokrati står det tom om i läroplanen) så vill de ha kläder ska de såklart få det. Min son lyckades få till ett legorum
Jag har studerat montessori på lärarutbildningen och jag tycker det är intressant att det blivit precis såsom Maria INTE ville ha det! Dvs att hennes material är höjt till skyarna och man ser inte till barnen man har idag. Hon menade att man skulle "se barnet, inte fingret" - alltså se vart Maria pekar (mot barnet) och inte på henne och hur hon pekar (dvs sättet hon gjorde på).
Vår förskola har mycket klassiskt material men gör också eget, det känns bra

Det blir väl lätt så att man håller fast i det fundamentala när det kommer till pedagogiker som är baserade på en enskild pedagogs arbete och böcker (ungefär som Freud). Det är svårt att få tag på litteratur om Montessori-pedagogiken och näst intill omöjligt om man vill ha kritisk sådan. Jag tror också att många glömmer för vilka barn Maria Montessori grundade sin förskola - för socialt utsatta barn som behövde rutiner och ramar för att kunna fungera socialt. Kanske måste man tänka större när man har att göra med andra sociala grupper?