"Nu är jag full..."

Proppus mättus.
Orkar fan inte ens en barnportion längre, magsäcken är som ett litet barns. 

GBP?

Kim

Jag förstår. Jag lever tillsammans med en man som äter så sunt det bara går att jag bara känner mig dum i huvudet om jag skulle få för mig att äta något onyttigt. Han dricker inte ens cola till annat än med sprit. Han har hjärntvättad mig senaste 11åren med att man ska äta si och så och att portionerna ska se ut på ett viss sätt. Han äter mycket men inte skräpmat och tränar 3gånger i veckan så han går aldrig upp i vikt.

Själv gick jag upp något fruktansvärt med min äldsta son (50kg) och jag har aldrig mått så dålig i hela mitt liv. Jag ville inte ens se mig själv i spegeln utan tog bort alla spegel vi hade hemma. Det var ett helvete att gå ner allt sedan. Jag bytte ut middan mot varma koppen bland annat och började träna och äta enligt makens recept.

Önskar dig all lycka men försök kombinera pulverdieten med träning. Det ger mer resultat.

Skål!           

Jag skulle aldrig, någonsin kunna leva på pulver. Mat är på tok för gott.

Aj!  Ditt pulver känns!

Om jag är som min mor kommer jag att svälla upp när jag kommer i klimakteriet. Flopp!
Men då ska jag mysa i lite former.
Det kan vara ruskigt fint på kvinnor...

Ny här.. Skål!

Vin o Chips framför datorn medan mannen kollar hockey på tv:n... 

   

Jag hade ingen uppfattning om min kropp tills jag blev gravid om jag ska vara ärlig. Var helt nöjd med min kropp och så som jag såg ut tills jag exploderade med 50kilo övervikt på mindre än 9 månader. Jag hade TUR som inte sprack. Fattar inte hur det gick till men min hud bara töjde ut sig mer och mer. Att gå ner 50 kilo tär på kroppen. Min älskade kropp som jag var stolt över var puff väck och jag vantrivdes. Jag som älskar sex nobbade maken till den grad och till och med sa till honom att han får gå och hitta någon annan. Det var inte lyckad. Han är ju tokreligiös och fick fnatt. Dan efter släpade han mig bokstavligen till en läkare och bad honom lappa ihop mig så jag slutade bete mig så som jag gjorde. Är honom evig tacksam. Min kropp hittade tillbaka men mina bröst (obs, jag pratar om mina bröst nu och ingen annans) såg ut som två stekta ägg när jag låg på rygg. Tortyr!

Men du är ju inte så gammal Kim. På vissa pass jag går så kommer det 70+ men jag förstår om man tröttnar på träning om det har varit en central del i ens liv under en lång tid. Försök kolla på nätet och hitta billiga bars du kan äta mellan pulverna så att du i alla fall får i dig något gott och inte bara pulversmaken. Blandar du med vatten eller mjölk? Jag brukade blanda i lite färska frukter så att det inte smakade blääää rakt av.

Jag hade gärna druckit ikväll men måste hålla mig nykter. Ska köra till Arlanda på dan och sen tillbaka till Stockholm för att sedan åka dit igen.      

  

efter två inlägg tackar jag för mig. Nu blir det lite soffhäng med mannen.  Kanske kikar in i morgon igen

 Ha en trevlig kväll alla!  

Svarar på det här inlägget också sen ska jag inte skriva mer tråkigheter.

Nej, det är inget vidare att gå från 59 till 110. Jag är seriös och jag har lagt ut kort på mig själv när jag var 110kilo med min äldste. Min mage var så stor att jag lätt kunde lägga bricka med mat på mage och äta. Inga problem och ja, jag såg verkligen ut som en korsning mellan Mumin och Lucifer (cindrellas katt). Bitter, arg och otrolig frustrerad från morgon till kväll. Kunde ju för helvete inte gå i slutet då jag till råga på allt fick havandeskapsförgiftning. Inte kul alls.

Ajaj, Artros och fibro låter inget kul alls. Vattengymnastik? Simning? Brukar vara jättebra och sen basta efteråt. du bränner otroliga mängder kalorier.
Angående mamma...ja, vad ska jag skriva? Suck.... Komma din inbox. Skickar länken till min tråd så får du läsa om du vill. 

Tack.   

           

En dröm jag har är att jag ska kunna kuta runt igen, men jag har för pissig kropp så det lär fortsätta bara en dröm. Men ändå, jag har varit fit som fan. SOM FAN. Den kroppen kan man få igen, muskelminnet är inte att leka med. *hintar om att cykla*