adaeze skrev 2013-01-14 17:13:34 följande:
Kul att du kallar det att "slava" att vara med ditt barn. Visst att det inte alltid är jättekul att vara ensam med barn och att man behöver paus, men om du känner att du slavar mer än 50% av tiden så är nåt fel. Varfr inte bara gå vidare med huvudet högt som en vuxen människa istället? Tycker det är barnsligt och löjligt att hämnas sådär, hur gammal är du egentligen? Självklart ska du kräva det du har rätt till, alltså hälften av kostnaderna kanske etc, men att "stämma brallorna" av honom bara för att straffa honom är väl ujävligt onödigt? Han vill inte vara med dig, bara acceptera det, skulle du hellre velat att han ljög och låtsades som ingenting och fortsatte vara med dig fastän han inte vill? För han kan ju int ekonteollera sina känslor. Däremot så är det riktigt kassta tt han inte träffar sitt barn, men det kommer han antagligen själv inse en dag och må dåligt över och vem vet, om du gått med huvudet högt så kanske han tillochmed våndas resten av livet av sitt gdåliga samvete. Stämmer du brallorna av honom och straffar honom så kommer han bara hata dig och tycka att du förtjänat allt han gjort mot dig istället. Vill du inte att han ska ångra vad hon gjort? Eller vill du bara att han ska må dåligt i allmänhet?
Återigen är jag inte ute efter att hämnas på eller straffa "pappan" för att han inte vill leva familjeliv med mig. Det jag är ute efter är att "pappan" antingen ska ta ansvar över sin del av vårt gemensamma barn eller kompensera mig för att jag tvingas göra hans jobb.