Hej! Nu har även det ofattbara hänt mig - våran lilla dotter dog i magen i vecka 39+0. Denna extrema sorg och tomhet saknar ord! Tar en dag i taget och hade vi inte haft våra andra sex barn så hade nog livet sett betydligt mörkare ut, även fast en del av familjen alltid kommer att saknas. Ingen kan ersätta våran lilla flicka samtidigt som tankarna på en ny liten bebis finns....!
Vi har inte ännu fått något svar på vad som hände med våran Nova - men eg känns det inte så väsentligt då vi ändå aldrig kommer att få tillbaka våran lilla dotter. Saknaden och tomheten är extrem. Att då få dela erfarenheten i denna sorgliga situation känns bra, för har man inte varit med om att förlora ett barn så vet man inte hur stort hål det blir i en, Kram
Beklagar verkligen och oj vad jag känner igen mig i det du skrev..... Barnvagnar och bebisar överallt. Tittar helst ner i marken eller går omvägar för att slippa se. Så himla jobbigt! Blir ständigt påmind om min lilla dotter då även fast hon alltid är i mina tankar. Hade gjort allt för att få ha henne här hos oss nu! Kram
Idag är det två veckor sedan vi förlorade våran Nova! Känns som två evighets långa veckor av otrolig saknad och tomhet. Tårarna vill aldrig sluta att rinna och jag har svårt att tro att det nånsin ska gå att komma tillbaka till ett någorlunda liv. Har beställt gravsten idag och håller på att ordna och planera hennes begravning. Vill få det gjort så att jag har en plats att gå till och minnas Nova. Livet känns så otroligt orättvist... Jag vill oxå ha en liten bebis att sitta och mysa med istället för att ha ett hjärta som håller på att brista av sorg.....