Klarar inte av att träffa gravida, hur hanterar ni?

Jag förstår dig precis... sitter själv i en liknande sits och har även jag mer och mer lyckats isolera mig från det sociala livet då det känns som precis ALLA runt omkring oss får barn.. både en och två gånger.. och vi står typ på samma ställe som vi gjort sedan hösten 2007, då vi slutade m p-piller.

Vi har nu blivit det där paret som det tisslas och tasslas om och som man inte vill berätta för ( våra närmaste som vet om vår kamp menar ju väl men det gör ont när man inser att de medvetet döljer saker för oss). Självklart blir man ju glad för andras lycka - men det går ju inte att  blunda för hur den egna smärtan, sorgen och saknaden lyser stark vid sidan av deras lycka.

 Jag har ingen lösning att ge dig... jag hanterar det som sagt på ett mindre bra sätt genom att isolera mig så mkt som jag bara kan..  och tro mig, det gör inte livet lättare! Så gör iaf inte som jag...

Kram och hoppas ivf:en i jan/feb går bra <3