Missfall och vill nu försöka direkt igen...fler som hänger på?

Jag har testat för skojs skull. Plussar relativt starkt fortfarande, dock svagare idag tror jag...

Min mamma har inte hört av sig annat än via sms sedan i lördags då vi fick vårt MA konstaterat. Jag skickade ett mess och berättade vad som hänt, fick ett tillbaka där hon beklagade. Har väntat på att hon ska ringa, hon vet ju ingenting om hur vår vecka har varit. Och jag kan tycka att man kanske ringer sin dotter efter att nåt sånt här hänt. Fick ett sms idag där hon ville att jag skulle ringa, skrev då tillbaka att jag var ledsen för att hon inte hört av sig, att jag var sjukskriven och att hon kunde ringa när hon fick tid. Då ringde hon upp och var arg på grund av att jag var arg. Hon tål inte att bli emotsagd tyvärr och anser alltid att hon har rätt. Bland annat slängde hon ur sig att det var tur att barnet dog eftersom jag enligt henne är instabil (?). När jag stod på mig och fortsatte hävda att jag anser att man ringer sin dotter efter en sån här händelse blev hon vansinnig och slängde på luren. Till saken hör att hon reagerade väldigt starkt när jag berättade att vi väntade barn. "Nej, nej, NEJ, detta var INTE roligt!!" var hennes kommentar, och det blev värre. Nu sitter jag här. Hon skickade ett sms där hon undanbad sig blommor på födelsedagen (hon fyller år imorgon och jag skickar alltid blommor) "om jag ska ringa och anklaga henne avstår hon hellre kontakt". Min mor är ganska speciell, och jag kände att jag var tvungen att för en gångs skull stå upp för mig själv. Inte lätt med människor som inte tål att bli emotsagda det minsta lilla. Förlåt babbel, inte meningen att vräka ur mig men det känns SKIT att behöva vara orolig för detta samtidigt som man är ledsen över sin tomma mage.

Tack tjejer! Hon känns ofta som en människa som är otroligt svår att ha att göra med. Jag var helt lugn när hon ringde up men hon var redan på bettet, "hej xxx (mitt namn), är du arg på din mamma..?" med mästrande ton. Mycket obehagligt. Sade då att jag var ledsen att hon inte ringt och då eldade hon upp sig med en gång och kallade mig överkänslig, sade att det var tur att barnet var dött, att hon haft mycket på jobbet, att hon minsann är 62 år och inte orkar med sånt här, att hon inte alls förstod varför HON skulle ringa...och så vidare. Sedan lade hon på i örat på mig.

Inser nu att det kanske dags att göra som du gjorde TS, det är nog dags att sätta ned foten och markera att man inte tar mer skit. Men oj vad svårt det är att våga säga ifrån efter X antal år.

Ang blödningen vet jag inte vad jag skall tro. Är inställd på att det blir skrapning.

Mmjonsson: snart är det din tur! Önskar dig ett plus av hela mitt hjärta!! (Gärna så snart som möjligt typ imorgon)

MariaochNiklas: vilken braig chef du har! Wow vad gulligt gjort! Årdermintur: tak är uppmuntran!!

Alltså, den där stavningskontrollen... TACK för uppmuntran skulle det stå...

Kommer inte alls mkt nu, men det är inte slut. Fast som sagt, mycket mindre nu! Håller tummarna inför imorgon, ska ta gravtest också innan besöket och se om plusset blivit svagare. Annars undrar man ju lite...? :-0

Det är säkerligen ett bra tecken!! Jag tror ni kan köra på. :) Sitter på gyn och väntar...drygt!!

Gick ju inte så bra tyvärr. Fick dra ned byxorna för X antal läkare som skulle kolla, det fanns rester och en hel del blod kvar. Ska skrapas nästa fredag, fanns ingen tidigare tid. Blev sjukskriven tills dess, skönt iaf att inte behöva jobba när det inte är klart. Så typiskt!! Hade dock mina aningar, cytotec verkar inte bita på mig. De sade att det är vanligt med skrapning när man fått kvarhållet missfall. I mitt fall fattade ju kroppen ingenting. Så nu blir det en lång väntan tills fredag....det tar aldrig slut. Känns det som iallafall!

Personligen kommer jag nog börja försöka så fort jag (kroppen..) är redo, utan att spekulera i när barnet kommer. Jobbar inom neonatalvården och man vet aldrig när de små väljer att kika ut! Kan ju komma tidigare så det ändå blir en 13-bebbe. Gör vad du/ni tycker känns bäst! Jag tror att det är liten chans att vi får en kotte född -13...med tanke på att skrapningen skall göras osv. Hade gärna sett att en eventuell bebis föds i år, var så inställd på ett barn fött 2013. Inte för att det spelar nån som helst roll, men är lite otålig av mig.