Är jag egoistisk som vill ha ett till barn när min man inte vill?
Beklagar verkligen sorgen. Men kanske din man måste få sorja på sitt sätt och därfor inte kan tänka sig ett barn till just nu? Alla kan ju reagera olika på sorg. Om det är så, kan du inte ge honom den tiden han begär? Kanske själv forsoka sorja också, utan att huvudstupa kasta dig in i att skaffa dig vad du tycker du behover just nu, i ett tillstånd av stor sorg?