Religion - islam, adoptera?

Adoptionsorganisationerna i Sverige varken kan eller ska ha några synpunkter på de sökande. De har förmedlingsplikt. Det ingår i deras uppdrag. Om de har någon kontakt som accepterar sökande ska de hjälpa til.

Det är socialnämnden i respektive kommun som beslutar om medgivande om adoption. Religion kan ha betydelse för om ett par blir beviljade medgivande eller inte. Om ett par blir nekade av religionsskäl brukar det bero på att paret tillhör någon extrem sekt. Dit räknas inte islam.

Barnets företrädare kan ha synpunkter på religion. Det finns några kontakter utomlands som specifikt kräver att de som ska få adoptera genom deras försorg ska vara aktivt troende kristna. I övrigt känner jag inte till om det finns några restriktioner mot andra religioner.

Adoption förekommer inte inom islam. Koranen har andra lösningar för de "faderlösa" som det så vackert heter. Uttalat muslimska länder lämnar av den anledningen inte barn för adoption. För många år sedan, innan den islamska revolutionen i Iran, kom det ett antal barn därifrån. Det har också adopterats från "islamska" länder som Pakistan, och Indonesien, men det var länge sedan.

Adoption är inte tillåtet i Islam enl den mening att man inte får ändra barnets identitet, t.ex. efternamn eller ljuga för barnet om dess rötter. Man får däremot adoptera om man uppfyller dessa villkor, vara en fosterfamilj livet ut så att säga, tror muslimernas profet själv tog hand om och "adopterade" barn på det här sättet (correct me if I'm wrong).

Vet dock inte hur detta med efternamn funkar i praktiken?

detta stammer, man far alltsa inte andra efternamnet eller pasta att man ar barnets foralder, alltsa inte kalla den min dotter, min son eller den kallar dig mamma eller pappa. annars far man adoptera, om man som muslim adopterar ett barn sa ar inte jag mahram till det barnet sen eller min man, sa ar det en pojke man adopterar, nar han kommer till puberteten maste jag ha sloja framfor han, ar det en flicka och hon kommer till puberteten maste senare ens man behandla flickan att han tex inte kan vara ensam med henne o.sv..men om du som icke muslim adopterar ett muslimskt barn sa kommer de inte folja dessa regler, detta ar muslimska regler

Oj det var intressant att höra:-O har en kompis från marocko som upptäckte vid vuxen ålder att han var adopterad... Tydligen hade hans föräldrar dött i en olycka, fanns ingen familj så grannfamiljen hade tydligen tagit in honom... trotts att han var typ nästan 20 år yngre än sina syskon... Detta fick han veta som vuxen... men förstod det som om hans familj gick obeslöjad inför honom... och han kallar fortfarande sin mamma för "mamma"

De bor fortfarande i Marocko så är inte att de är "försvenskade" (lärde känna honom utomlands ) 

jo men det ar inte alla muslimer som har kunskap om manga saker, aven nar det galler att adoptera, tyvarr tillhor marocko ett land som lever mkt efter tradition inte efter religion sa de gor som de vill

Aha Ok Det förklarar det hela

glomde skriva att i marocko ar det tradition att inte bara kalla mamman for mamma utan aven mormor och farmor, fast da med ett gammalt ord moui.

Inte alla muslimska kvinnor beslöjar sig och därför beslöjar de sig inte inför sitt adoptivbarn alltså.  Dessutom är det låååångt ifrån alla muslimer som tänker och lever så som du skrev UMMABDILLEH; att flickor och kvinnor inte får vara ensamma med män som inte är deras make. Det betyder såklart INTE att de då är mindre troende muslimer för det.

OLilly: självklart.

Skulle man adoptera ett barn som är så litet att det behöver ammas och man ammar barnet (kvinnor kan få igång mjölkproduktionen utan att ha fött själva) skulle väl däremot barnet räknas nästan som ett eget? Två barn som blir ammade av samma kvinna räknas iaf som biologiska syskon och får tex inte gifta sig med varandra i framtiden, då måste ju pojken vara "mahrem" till flickan fastän de inte har samma föräldrar.

Var den första en fråga? Vad jag vet så är det så att den man ammar kan räknas som ens egna barn. När jag var bebis så fick en annan (bekant) kvinna amma mig ibland eftersom min mamma inte hade tillräckligt med mjölk och då "ansåg" man att den andra kvinnan delvis kunde räknas som min mamma. Tex att om min mamma skulle avlida när jag var barn så skulle den andra kvinnan ta över mammarollen. Det är väl olika för olika kulturer skulle jag tro. 
Därför så anses det att två barn, oavsätt om de är biologiska syskon eller ej, som ammas av en kvinna ses som syskon, ja. Men att tex. en adopterad flicka inte skulle kunna vistas ensam med sin adoptivfar är inget som gäller och efterlevs av alla muslimer. Det ser jag som tolkningsfråga och att det praktiseras i vissa kulturer.   

Hur adoptioner går till i olika muslimska länder skiljer sig åt. Migrationsverket använder sig bland annat av dokumentet i länken nedan för att bedöma adoptioners juridiska innebörd.
http://www.crin.org/docs/Kafalah.BCN.doc

Vad som är rätt och fel i Islam vad gäller klädsel, adoptioner etc är en tolkningsfråga. I t.ex. Indonesien har skriftlärda tolkat Koranen och Hadither för att ge adopterade ett bra skydd: adoptioner kan inte hävas, adoptivföräldrarna blir målsmän för adoptivbarnen, de får ett visst arv från adoptivföräldrarna. I en del andra länder liknar nog en adoption mer ett vårdnadsbeslut. Det som jag har nämnt om Indonesien gäller vid adoption i en islamsk domstol. Det finns även ett civilt domsväsende. 

Indonesien tillåter internationella adoptioner, men det är ett krav att adoptivföräldrarna har samma religion som adoptivbarnen. Eftersom inga svenska organisationer har samarbete med Indonesien är det främst svenska myndigheter som skapar svårighet att adoptera. Vid en adoption som följer vanlig svensk procedur med medgivandeutredning etc. krävs starka band till landet för att då få göra en enskild adoption. Det går dock att komma runt regeln om stark anknytning till landet genom att bosätta sig där och då få adoptera enligt lagen om internationella rättsförhållanden rörande adoption (1971:796).  
     

För att svara på rubriken: hade jag aldrig gjort.

Helpful, menar du med ditt svar att du aldrig skulle bosätta dig utomlands för att få adoptera? Vad är det för fel med ett år på Bali eller på Java t.ex.?