Barnuppfostran!!

jag har inga egna barn men min mamma körde med konsekvenser om man inte gjorde som man blev tillsagd. hon är verkligen ingen diktator men om man inte slutade skrika i mataffären så satte hon sig på huk tittade på en och sa "om inte du slutar nu, så blir det inget barnprogram sen, det är jättejobbigt för alla här inne att du skriker". och då blev det heller inget barnprogram "nej Elin, det blir inget barnprogram för du skrek i affären trots att jag bad dig att inte göra det, och jag sa också då att det inte skulle bli något barnprogram".

en gång i affären dock så hade mamma tömt ut alla sina konsekvenser i sin arsenal men jag bara vägrade, så då lade hon sig på golvet och skrek ett par sekunder.....sen var jag tyst för jag tyckte det var såååå pinsamt =).

hade jag oprovocerat slagit någon hade jag min mamma skällt utav helvete och sen hade jag fått gå in på rummet. visst slogs vi syskon, det gör ju syskon ibland men mina bröder är 7 och 8 år äldre än mig så när det gick till överdrivt så gick mamma in och bröt.

ok ja du får kalla det vad du vill, jag har inga men idag i alla fall.
dessutom var jag nog inte lätt att ha och göra med eftersom jag hade en odiagnostierad adhd som liten och ett humör som hette duga.
fick min diagnos för ca 3 veckor sen och nu är jag 27 år.

dock så har jag alltit utåt sett varit extremt väluppfostrad och artig, kompisarnas föräldrar ringde hem och frågade om råd haha och mamma var heeelt nollställd hehe.

ja okej men jag hade ju ett val, eftersom man alltid fick en eller två varningar först.

med tanke på att vi alltid handlade sent och kom hem och tittade på barnprogrammen medans mamma lagade mat så jo.

baktala inte min mor tack, jag baktalar inte din.

du sluta lägg orden i munne på mig tack.
jag fick min diagnos för 3 veckor sen, jag är idag 27, det betyder att jag som liten också hade adhd det är ju inget som poppar upp, det var så jag menade. hur vore det om du tog reda på vad jag menade istället för att anta?

okej då.
fine.
men nu var det så som det blev.
hade vi gått ut ur affären så hade vi ju inte kunnat handla mat....

jag tog upp den för att jag nog var svår att ha och göra med eftersom ingen visste vad som var fel....daaaaah.

nej.
om du tror att det var därför jag tog upp det så bör du ta reda på mer, om du är intresserad förståss.
dock så börjar du tära enormt på mitt tålamod, så jag får nog avsluta diskssuonen med dig nu.

jösses människa ta en valum och lugna ned dig.

jag har också märkt att många barn vrålar efter godis i affären.....det värsta är att föräldrarna tillslut ger med sig.  min pappa hade den uppfostningsmetoden - den som skrek högst och längst fick som den ville för att det skulle bli tyst.
ingen bra teknik ttycker jag.

ja har man dyslexi vilket jag har så är det svårt med bokstäver ja....frågor på det?

ja ibland så får man skämma ut sig sörrö.
det var som tur var inte så många där just då men jag stirrade på henne med stora ögon.vad i helvete hålller hon med????
¨men jag var tyst resten av tiden i afffären. :p