Barnuppfostran!!

JAg behandlar mitt barn med respekt. Han är ett barn. Det innebär att han inte alltid kan skilja rätt från fel. Det är nämligen min uppgift som förälder att lära honom det. Och jag vill att han förstår skillnaden och frivilligt väljer att göra det som är rätt och bra. Jag vill inte att han ska göra saker för att han är rädd att straffas om han inte gör dem. 

Därför straffar jag inte mitt barn utan är noga med att konsekvensen har en direkt koppling till det inträffade. Att dra in lördagsgodiset för att barnet svor på tisdagen är sådant jag inte förstår. Inte barnet heller. 

Skämspall och skämshörn är också rätt vidriga saker. Barn lär sig av att tänka, använda huvudet och lyssna. De behöver hjälp med det. Att prata om varför saker blev som de blev hjälper barnet att tänka på och kring det man vill att h*n ska tänka på. Vad tror man att barnet tänker på när de sitter och skäms, känner sig orättvist behandlade och undanskuffade utan att förstå varför?   

Nej. Men att straffa är hämndlystet och ineffektivt enligt mig. Att visa konsekvenser är en helt annan sak. Det är lärdom och förberedande inför livet eftersom allt man gör faktiskt har konsekvenser. Det viktiga är att barnet förstår kopplingen. Om man kastar sitt lördagsgodis på folk kan man göra dem illa. Därför får man inte lov att ha lördagsgodis om man gör så. Att lördagsgodiset försvinner på lördagen för att man svor på tisdagen har ingen logisk koppling på något vis. Men du verkar ju ha fått för dig att jag tycker att barn får uppföra sig hur som helst? Verkligen inte. Om mitt barn skulle börja slåss på lekplatsen får han inte ett STRAFF. När man slåss kan man skada någon. Man får inte lov att slåss på lekplatsen. Slutar man inte får man alltså genast gå därifrån och inte vara med och ha roligt mer. Du verkar inte ha förstått skillnaden mellan straff och konsekvens. 
 

Suck. Det var ett straff. INTE EN KONSEKVENS: Det finns ingen koppling mellan skrikande i affären och barnprogram. Ingen alls. 

"Ingen tycker om att behöva lyssna på ditt skrikande i affären. Så slutar du inte går vi härifrån och du får inte vara med och handla!" är en konsekvens av det valda beteendet. 

 

"Kalla det vad jag vill". Detta handlar inte om att "kalla saker för någonting". Vissa ord har en viss betydelse och det är inte jag som har bestämt det bara för att du inte begriper dem.  

Så det skulle vara bättre att straffa barn med adhd menar du? Hur är det relevant?  

Skitsnack. Man får inte lov att slåss. Slåss man gör man andra illa. Då får man inte vara där de andra är och leker. Otroligt logiskt och självklart. Man får vara tillsammans med andra när man visar respekt. 

Jag lägger inga ord i din mun. Varför babblar du om din adhd? Jag är inte intresserad av den. Barn med adhd är i behov av förståelse och kunskap. Inte straff. Så sluta använda det som en jävla ursäkt. 

Men herregud. Affär + lördagsgodis är inte samma sak och har inte med varandra att göra. Trollar du eller är det verkligen så att du inte förstår? 

Och om ett barn är svårt att ha att göra med ska det alltså straffas? Annars ser jag inte varför du tar upp det som en förklaring till att du straffades. 

Varför ska vi forska i din sjukdom? Tror du att universum kretsar kring dig? Detta är en diskussion om barnuppfostran. Du berättar att du straffades som barn och att du hade adhd. Det skiter väl vi i? Tråden handlar inte om din diagnos. 

Jag är hur lugn som helst. Valum vet jag inte vad det är och uppenbarligen inte du heller. Du kanske menade valium? Svårt detta med bokstäver. 

Allt som inte är roligt är ett straff? Hur hade du valt att göra? 

Folk kanske tänker annorlunda? Jag säger inte till mina barn att de är dumma. Att säga att någon inte är snäll är detsamma som att säga att den är dum. Det krävs inte mycket för att man ska förstå det. Motsatsövningar gör man i skolan när man är sju. 

Ett barn är ett barn och ett beteende är ett beteende. Barn bör få veta att deras beteende kan vara ytterst oönskat utan att de som individer är oönskade.