Utredning i slutet av 2012 eller början på 2013

Igår fick jag mens, typ, det börjar iaf.
Eftersom jag aldrig haft mens i mitt snart 31-åriga liv så är ju det en otrolig positiv sak om så den är kemiskt framkallad (progynon och provera)

Jag mår sååå jävla dåligt. Nu kan jag kanske fått en influenskick oxå, jag hoppas det får såhär får jag inte må av menstruationen.
Migrän, ont i hela kroppen, spyr, feber, frossa, diarré.

Tjoho! MEN jag blöder iaf och DET är ännu ett steg framåt, snart MR, 7:e mars! 

Kram på er alla kämpar! <3  

Hej och välkommen!

Det finns en tråd för oss som går på Kvinnokliniken/Infert i Gävle oxå, om du känner för att hänga på där med.

C.a 2 veckor efter att min man lämnat in spermaprovet fick vi komma på första mötet, det som var jobbigt där var att det var så lång tid innan han fick en tid till att få lämna det (över 1½månads väntan tror jag?)

Spolningen, att få tid till den, tror jag inte är sådan lång väntetid faktiskt. Det beror nog helt på "var i barnlösheten" man är och vad som behövs göras innan.
Jag har ju ingen mens och inte slemhinna, då försökte de bygga uoo den först och vänta in en cykel med kemisk menstruation. Sen vill de kolla hur allt ser ut där nere med en MR-röntgen  och  EFTER det spolningen. MEN det är ju endast MIN planering pga mitt bagage/historik/infertilitet och det kan säkerligen gå mycket snabbare för er.

Jag har inte hört ngn annan som väntat på kromosomanalysen och MR i en infert-utredning, så jag vet inte riktigt var jag är tänkte jag säga *skratt*

Det kommer gå bra, och väntan är OLIDLIG och det är därför det är så bra att sånnahär ställen finns för annars blir iaf jag knäpp/knäppare ;)

 

Tack snälla du :)

Men nu blödde jag igår, litelite och idag inget. Brukar det vara så i normala fall, har det lixom inte kommit "Igång" ännu? För det har inte varit nå mängder alls!  

Heej

Jag vet faktiskt inte hur jag hanterar det. Precis som du skriver är allt väldigt snurrigt och jobbigt och mycket tid läggs till att läsa läsa läsa och den otroliga väntan är skit rent ut sagt!
Vissa dagar går bättre, andra sämre. Jag pratar mycket om det, öppet även på jobbet bland de arbetskamrater jag står nära, jag pratar inom familjen och självklart med min man (men inte alls i samma utsträckning för jag vet att man kan tjata sänder varandra)

Allting handlar om barn, bäbis, framtid. Sommaren skrämmer mig ngt otroligt för det känns som om den kommer sätta stop för alla vara behandlingar (sommaruppehåll på sjukhusen) En extra månads väntan skulle knäcka mig, så känns det. Jag har en grupp av par som vi lärde känna under våran adoptionsutbildning/"föräldrautb" och vi träffas var 3:e månad (bor långt ifrån varann) och har en egen grupp på FaceBook där vi pratar nästan varje dag.

Vi är alla ofrivilligt barnslösa och vårat "Mål" är desamma, bara att vi försöker olika vägar dit. Äggdonation, adoption, IVF osv. De hjälper mig otroligt mycket och samma sak här, FL. Att få dela och prata tror jag är otroligt viktigt.

Nu ska jag ta lavemang och ge mig in till sjukhuset, har MRT (Röntgen) idag av livmodern och ett steg närmare i vår utredning. Positivt men jag har sån jäklans cellskräck! Uh!

Kram på er alla!

 

Tack och lov så är det över idag och då är ju allt "bra" ;)
Jag stretade emot rätt bra och det gavs 2 omgångar med Stesolid i mig innan de ens fick börja spänna fast mig.

40min låg jag där inne, cellskräck deluxe men på slutet och de sista 10minuterna så hade jag det rätt mysigt där inne när lugnande började kicka in.

SÅ skönt att det är över, nu börjar nervositeten OM det hittar ngt fel och för nästa steg såklart. Ringa Kvinnokliniken på måndag och boka tid för spolningen efter att min läkare kollat på MR-bilderna.
Seeen ska vi väl vara i slutet av själva utredningsfasen iaf.

Började nervös igår när jag och min man låg och pratade innan natten att; just ja. Hur beter vi oss nu OM det kommer ett STOP. En tvärnit att vi inte kan gå längre med biologiska barn. Ska vi direkt hoppa på ÄD eller gå tillbaka till våran förra plan som alltid varit adoption. Snurr snurr och barnlängtan är så stooor.

<3

 

Välkommen! :)

Vi HOPPAS att vi kommer få gå till IVF nu när utredningen närmar sig slutspurten.
Vi vet ännu inte om jag kommer kunna få fram några ägg, men som sagt..vi hoppas och då är det vidare mot IVF :)  

Ja, vi är väl mot "slutet" på själva utredningen.

¤ Min man har lämnat spermaprov (ok) Vi vet sen innan att "felet" ligger hos mig.
¤ Jag har lämnat alla blodprover som kan tänkas + nytt AMH som går vidare ned till Uppsala (vi hör till Gävle)
¤ Jag har även lämnat prov för kromosomanalys.
¤ Jag har gjort 2 VUL, 1 vid första besöket och sedan efter ett par veckor in med Progynon & Provera för att mäta slemhinnan (som jag går på nu för att få en kemisk menscykel- saknar helt en menscykel och har aldrig haft)
¤ Jag har även gjort en MR (röntgen) av hela livmoder/äggstockar etc och nu till veckan ska jag få ringa och beställa tid för att göra "det sista" = Spolning av äggledarna HSS.

Sen väntar väl svar på allt och det intresserar mig mycket, förhoppningsvis ser det så pass bra ut att vi får bli skickade vidare för IVF i Falun.

Allt som allt har vi hållit på med utredningen c.a 5-6månader. Väntetiderna är som sagt värst och jag ber till allt jag kan att vi inom ett år iaf ska få ngt slags svar på om vi iaf kan försöka med biologiska barn-

 

Tack :) Det värmer.

Imorgon ska jag äntligen får ringa och boka sista etappen på utredningen; spolningen.

Idag är en jobbig dag, det känns segt allting och lite hopplöst, eller lite deppigt kanske.
Påbörjade min andra Proverakur idag.
Har dragit ned på Progynon och äter bara en underhållningsdos så för se om kroppen ens svara på denna kemiska cykel. 

Tack! <3

Progynon är Östradiol och ska bygga upp min slh (slemhinna) och förutom att bygga upp den är det bra för benskörhet eftersom jag har en påbörjan av det oxå :p

 

Tycker jag är bra. Jag har också gjort det klart för min chef att jag kommer ta de tider som ges till mig inom detta. Jag sjukskriver mig, så är det bara. 
Jag är väldigt öppen gällande vår barnlöshet och vår önskan att få barn, sen behöver inte alla veta jämt vad man gör och gå in på djupet.
Skulle vi ngnsin bli gravida skulle jag inte säga ett knyst innan det är "säkert", men när är det egentligen säkert?

Vi får hoppas att det problemet kommer, så att säga ;)
Nu har jag precis pratat med fertilitetsmottagningen här hemm och fått sista tiden, tiden för spolningen den 11 april.
Väntan, men skönt att det är bokat.