Känner mig inte alls glad..

Känner verkligen igen känslan. Samtidigt som man känner sig heldum när man nästan önskar att det ska vara något fel. Man ska ju vara glad när man får reda på att man är frisk, men så känns det ju inte alls.

Alla mina hormoner är bra likaså mannens spermier. Ska på spolning/konstrast VUL imorgon så vi får se om de hittar något, annars hamnar vi i samma fack som ni, oförklarligt barnlös.

Så hur blir det nu för er då? Står ni i kö till landstinget IVF/insemination?