• Babyystar

    Känner mig inte alls glad..

    Igår genomgick vi den sista delen av utredningen, äggledarspolning.
    Allt såg bra ut, fri passage i båda, mina hormoner är helt normala och lika så mannens spermier.
    Jag hade trott att det skulle kännas bra, som en lättnad men det gör det inte!
    När jag pratade med mina närmaste som vet om att vi försöker sa dom alla "men gud va skönt att allt såg bra ut!"
    men det är inte så jag känner.
    Istället är jag bara ledsen, allt är bra, vilket betyder att det inte finns någonting att skylla på, ingenting man kan ta några tabletter mot och sedan bli gravid, ingenting man kan operera bort eller ta en spruta mot, det ska gå, men det gör inte det och det gör mig så jävla ledsen.

    Önskar att det fanns någon jag kunde prata med som går igenom samma sak..

    Kan tillägga att vi är på försök 27 just nu.

  • Svar på tråden Känner mig inte alls glad..
  • La nin

    Känner verkligen igen känslan. Samtidigt som man känner sig heldum när man nästan önskar att det ska vara något fel. Man ska ju vara glad när man får reda på att man är frisk, men så känns det ju inte alls.

    Alla mina hormoner är bra likaså mannens spermier. Ska på spolning/konstrast VUL imorgon så vi får se om de hittar något, annars hamnar vi i samma fack som ni, oförklarligt barnlös.

    Så hur blir det nu för er då? Står ni i kö till landstinget IVF/insemination?

  • Babyystar
    La nin skrev 2012-12-05 15:53:31 följande:
    Känner verkligen igen känslan. Samtidigt som man känner sig heldum när man nästan önskar att det ska vara något fel. Man ska ju vara glad när man får reda på att man är frisk, men så känns det ju inte alls.

    Alla mina hormoner är bra likaså mannens spermier. Ska på spolning/konstrast VUL imorgon så vi får se om de hittar något, annars hamnar vi i samma fack som ni, oförklarligt barnlös.

    Så hur blir det nu för er då? Står ni i kö till landstinget IVF/insemination?
    Lycka till på spolningen! Jag var supernervös inför min spolning, hade läst världens skräckhistorier om det men det var inte farligt alls, min mensvärk är värre!

    Vi står inte i kö till IVF eftersom dom har en undre åldersgräns på 25 år (och jag är 22) vilket betyder att antingen måste vänta i lite mer än 2 år eller betala själva så vi har bestämt oss för att avvakta lite.

    Jag håller precis med om vad du säger, hoppades nästan på något fel som dom lätt kunde åtgärda, men att höra "allt är bra så det borde gå!" blir man inte alls klokare eller gladare av :(
  • Linis K
    Babyystar skrev 2012-12-05 00:12:20 följande:
    Igår genomgick vi den sista delen av utredningen, äggledarspolning.
    Allt såg bra ut, fri passage i båda, mina hormoner är helt normala och lika så mannens spermier.
    Jag hade trott att det skulle kännas bra, som en lättnad men det gör det inte!
    När jag pratade med mina närmaste som vet om att vi försöker sa dom alla "men gud va skönt att allt såg bra ut!"
    men det är inte så jag känner.
    Istället är jag bara ledsen, allt är bra, vilket betyder att det inte finns någonting att skylla på, ingenting man kan ta några tabletter mot och sedan bli gravid, ingenting man kan operera bort eller ta en spruta mot, det ska gå, men det gör inte det och det gör mig så jävla ledsen.

    Önskar att det fanns någon jag kunde prata med som går igenom samma sak..

    Kan tillägga att vi är på försök 27 just nu.
    Vi är på försök 16 nu och har för någon månad sen påbörjat utredning. Har precis samma känsla som du! De hittar inga fel (än så länge). Spolning snart dock. Hade "gärna" haft ett problem som kunde åtgärdas. Nu är allt bara ovisst och det är otroligt jobbigt. Det låter konstigt i andras öron har jag märkt, att man vill att något ska vara fel så att man får en förklaring! 

    Men men, det gäller väl att inte förlora tron...

    Kram till dig 
  • Lillie

    Jag förstår din känsla helt då vi är i en liknande situation. Dock vill jag ge dig lite hopp; jag gjorde min spolning i oktober och - jag trodde inte att det var sant - men vi blev gravida i samma cykel. Självklart tror jag att detta hänger samman, trots att läkaren sa att det var genomströmning och att allt såg bra ut. Det är för otroligt att det skulle vara en slump eftersom vi försökt i två år då och aldrig fått se ett positivt gravtest förut.
    Tyvärr slutade min första och hittills enda graviditet i MA i nov/dec men vi blev i alla fall gravida efter spolningen.

    Jag önskar dig all lycka och håller tummarna för att du, liksom jag, plussar direkt efter spolningen.
    Kram

  • Babyystar
    Linis K skrev 2013-01-08 14:46:32 följande:
    Vi är på försök 16 nu och har för någon månad sen påbörjat utredning. Har precis samma känsla som du! De hittar inga fel (än så länge). Spolning snart dock. Hade "gärna" haft ett problem som kunde åtgärdas. Nu är allt bara ovisst och det är otroligt jobbigt. Det låter konstigt i andras öron har jag märkt, att man vill att något ska vara fel så att man får en förklaring! 

    Men men, det gäller väl att inte förlora tron...

    Kram till dig 
    Hej!
    Hur har det gått för er? Gick spolningen bra?
    Kram
Svar på tråden Känner mig inte alls glad..