Någon mer med svårigheter att få till ett syskon?

Tror att jag fått tillbaka mensen idag -yippi! Nu kan vi börja försöka igen, efter ett halvår ganska precis.

Fast tyvärr var det nog ingen mens. Fick bara en liten blödning igår, sen inget mer.

Fick dock ett märkligt telefonsamtal idag. Läkaren som konstaterade mitt MA i december ringde. I samband med konstaterandet togs en del prover, både på mig och min man. Mina var det inget fel på. Mannens hade kommit bort nånstans på vägen. Men eftersom vi har två friska barn tillsammans så sa läkarna att det omöjligt kunde vara nåt fel på honom utan att vi helt enkelt haft otur. Nu hade de hittat makens prover. Det visar sig att han har en liten kromosomavvikelse vilken skulle kunna vara orsaken till våra missfall. Läkaren ville boka in ett möte med mig och min man så snart som möjligt för att göra upp en plan för framtiden. Vad det betyder vet jag inte. Vi ska dit på torsdag. Idag är jag ledsen...

Var hos läkaren i torsdags. Mannens kromosomavvikelse kallas för balanserad translokation. Den gör att man har en markant ökad risk för missfall. Men även att man riskerar att få gravt missbildade barn. Eller barn som också får balanserad translokation och då i sin tur får svårt att få barn. Vi vet inte om våra barn har det eller inte.

Om vi väljer att fortsätta försöka erbjuds vi ett tidigt UL i vecka sju-åtta. Sen erbjuds vi fvp i vecka elva och mkp i vecka femton. Om mkp visar att barnet lider av en missbildning erbjuds vi abort. För enligt läkaren är det "ändå inte ett barn i teknisk mening förrän i vecka 22"... Jag vill dock inte utsätta mig för att behöva ta bort ett barn i vecka femton. Men självklart vill vi ha ett friskt barn.

Alternativet är då IVF med PGD. Dvs att man kollar embryots dna innan man planterar in det så att det är friskt. Läkaren skulle diskutera med sin chef om vi kan erbjudas det, men han trodde inte det. Vi får svar via brev.

Just nu vet jag vaken vad jag ska känna eller tro. Jag är bara trött...

Sådär ja, idag kom så mensen med besked istället. Så nu är det iaf fysiskt möjligt att försöka på egen hand igen. Om vi nu vågar det. Vet inte hur många MF jag orkar med...

Har just fått ytterligare ett gravidbesked av en i omgivningen :/ Hur hanterar ni sånt?...

Nu har vi försökt i två år. Idag plockar vi bort spjälsängen från vårt sovrum. Det borde gjorts för ett år sen. Men det har liksom varit mysigt att dra ut på bebistiden för dottern. Hon har fyllt tre nu... Det känns tomt. Jag vill ha en bebis.

Nej, va tråkigt Gweny. Livet är fan inte rättvist. Och fy vilken jobbig midsommar det blir för er. När jag fick mitt MA konstaterat ville jag bara ligga i sängen och gråta och inte prata med nån. Hoppas din man eller nån annan finns där för dig. ????

Shit, jag måste verkligen bli gravid snart. Märker att jag tröstshoppar som aldrig förr. Har hur mycket nya barnkläder som helst. Har t.o.m. gömt undan för maken. Då är det illa. Är mycket medveten om detta, men varje gång mensen kommer tycker jag liksom att jag behöver nåt nytt.

Trodde att det var min tur nu. Har haft spänningvärk i magen sista veckan och haft ömma bröst. Ska på fest imorgon så testade imorse på BIM -1. Negativt så klart.

Usch, verkligen inte likt mig att shoppa. Någon mer som inte riktigt känner igen sig själv i försöken?

Skönt att höra att det inte bara är jag som blivit personlighetsförändrad och lite knäpp ;)

...fast lite sorgligt.

Precis vad jag tänkte beklaga mig om idag ;)

Har BIM på fredag/lördag och känner redan nu av magen. Som om jag vore gravid. Så har det varit de senaste månaderna inför BIM. Jag blir svullen, trög och öm. Tänkte inte på att det kan vara nåt med progesteronhalten. Men borde det inte vara för mycket med såna symptom snarare än för lite? Kan man medicinera det? Nyfiken!

Tänk om det är så enkelt... Måste testa om det nu inte tar sig den här månaden heller. Tack för tipset!

Hög igenkänningsfaktor på bilderna M och M :)

Är det nån här som har provat Bidrottninggele eller Munkpeppar? Nån som vet om man kan kombinera?

Sist jag blev gravid (i september) åt jag Bidrottninggele och Bisolvon samt B-vitamin. Min man åt zink. Vet inte om det hjälpte, men kanske värt att prova igen. Nyfiken på Munkpeppar också...

Min man sexstrejkar. Troligtvis ÄL igår, då jag jobbade natt och vi inte sågs alls. Ska snart iväg till jobbet igen och nu vill han inte. Han "tycker inte att det är så kul när det blir så här, kiss på sticka och schemalagt". Nähä??? För jag tycker ju att det är jättekul!!! Jag sa att jag inte tyckt att det varit kul de senaste två åren och att jag nog är den som mår sämst av oss av allt detta. "Jaha, men om man mår så dåligt av nåt så kanske man inte ska hålla på då". Och sen gick han. Vi har inte haft sex sen i lördags.

Blir så tydligt att det är jag som vill det här och att han liksom ställer upp. Jag önskar att han också verkligen ville. Känner mig ensam... Han kanske har rätt. Vi kanske skulle må bättre av att låta bli... :(