Igår kväll hade jag världens "breakdown"!
Dels för hunden, men sedan fick jag veta att en bekant är gravid (igen)...
Detta i kombination med hopplösheten man känner för våran bäbisverkstad fick mig att bara bryta ihop fullständigt.
Fan, jävla, helvetes SKIIIIT!!!!!
Så nu har jag sagt det...
Tack så mkt för allt stöd man får här!
Ibland känner jag bara för att ta en spade och gräva ner mig...
Hatar verkligen mig själv när jag blir avundsjuk och missunnsam! Har aldrig varit sådan tidigare och avskyr verkligen dom egenskaperna...
Men det är ju själve fan att alla ska lyckas och få vara lyckliga!
Imon ska jag till läkaren! Spännande och pirrigt! Sedan blir det hundens tur på tisdag. Den hör veckan kan bli antingen förjävlig eller jättebra. Det återstår att se... Men jag försöker stålsätta mig redan nu.
Fru Karlsson: förstår att mycket negativa tankar snurrar i huvudet. Men har ni inte funderat på IVF? Kan inte det vara en möjlighet? Förutsatt att du vill fortsätta leva med din "gubbe"?
Själv har jag väl tänkt tanken att min sambo skulle få det lättare på "barnfronten" utan mig, men jag är övertygad om att det är mig han vill leva och skaffa barn med. Och jag känner likadant oavsett om vi får fler barn eller inte.
Idag har jag varit hos läkaren. Nu ska min karl äntligen få lämna spermaprov. Efter det (om hans prov ser bra ut) skall jag få pergotime utskrivet.
Är det någon mer här inne som fått det utskrivet trots egen, regelbunden äl?
Hjälper inte detta blir det IVF nästa år :(
Liten till: det gick väl ok. Men han menade på att teoretiskt sätt så ska det fungera. Finns inga fel att finna på mig så nu ska gymmen min lämna spermaprov. Om det ser bra ut så kör vi på med pergotime 3 månader.
Men jag vet inte vad det skall göra för skillnad när jag har egen, regelbunden äl...
Funkar inte pergotime finns bara IVF kvar och isf drar vi väl igång med det någon gång nästa år.
Åh vad jag önskar att man (iaf ibland) kunde se in i framtiden!
Jamka: oj det lät ju mindre trevligt med en sprucken cysta!
Jag kommer ta pergotime efter läkarens råd och kommer även gå på UL efter 12 dagar så det kommer ju vara under kontrollerade former.
Jag är visserligen relativt ung (under 30) men vet inte om jag vill vänta så mkt längre med att få det där efterlängtade syskonet. Dessutom känns det bra att påbörja IVF när oddsen och tiden ändå är med oss.
Mom11: äter du lchf pga vikt eller enbart för att du tror att det ger ökad fertilitet?
Jag har inget problem med vikten och äter bra och nyttig mat för det mesta (men även jag syndar då och då ;P).
Tror nämligen inte alls på lchf metoden men alla är vi ju olika.
Fru Karlsson: det låter som om vi är på samma stadie i den här galna världen då :)
Nu ska jag se till att få sambon att lämna prov så snart som möjligt så hinner jag förhoppningsvis få pergotime utskrivet till nästa mens.
Men min läkare ordinerade det ifrån dag 3... Konstigt att det är så olika.
M och M: ja jag fick den uppfattningen också. Men eftersom man skulle följa upp med UL så antar jag att det är sådant som skall kontrolleras, så kan man ju eventuellt reglera dosen.
Jag vet inte vad som är rätt och fel. Men jag är ju desperat så jag är villig att prova innan IVF.
M och M: shit va nära det är nu! Galet spännande!
Jag skall också äta enkelkur men jag verkar ju ha regelbunden och bra äl i mig själv så man blir ju lite nervös för vad pergotime skall göra med mig.
Men risken för tvillingar är jag absolut beredd att ta. Hellre två än ingen alls...
Däremot e man ju inte sugen på fler än så eller cystor och skit!
Det klarar jag mig bra utan ;)
Ringde för att boka tid för spermaprovet idag... Aaaaas låååång väntetid. Så Näe... Vi hinner inte få gjort det i tid till nästa mens heller. BLÄ för all denna jäkla väntan (ursäkta att jag svär men ibland blir jag bara så trött!)
Ja jag förstår inte varför allt ska ta sådan tid... Så frustrerande!
Och nu sitter man hos veterinären igen och väntar på hundens "dom"...
I really hate the "waitinggame"!
Härligt att allt gått bra "chadingdreams"!
Massa lyckönskningar till dig!
Liten till: har aldrig ens hört talas om att det finns sådana test! Undra om dom är tillförlitliga?!
Ännu en dag hos veterinären som inte gav något resultat alls. Veterinärerna har ingen aning om vad som är på gång och inte jag heller...
Det kändes bara som en massa timmar av djurplågeri då dom inte ville ge honom något lugnande (fråga mig inte varför). Känner mig galet irriterad och ångrar djupt att jag inte stod på mig och såg till att han fick lugnande... Min stackars prins :(