Inlägg från: Dracarys |Visa alla inlägg
  • Dracarys

    7 månaden med försök.. Fler?

    Mensen kom idag.

    Jag har ringt kvinnokliniken och de ska höra av sig inom en vecka med en tid för utredning.

  • Dracarys
    Border skrev 2013-01-18 09:26:45 följande:
    Hur känns det?
    Som vanligt ungefär. Efter 13 månaders försök så börjar det bli lite "jaha" att mensen kommer. Jag har nog tappat tron på det hela lite grann. Börjar fundera över om man ska ställa sig i adoptionskö eller något och hur man ska lägga fram det hemma.
  • Dracarys
    Blomma skrev 2013-01-19 08:36:11 följande:
    Ursäkta för min frånvaro i tråden! Men jag har väntat.. Och väntat och väntat på mensen.. som aldrig kom!!!!

    Trådens första PLUS är här!! :)

    Så ofattbart lycklig!!
    Grattis!!!!!!

    Hjärta
  • Dracarys
    Anonym (samma.) skrev 2013-01-19 13:59:57 följande:
    Tråkigt. Hur länge hade ni försökt?
    13 månader, men "bara" ca 9 försök tror jag. Jag hade störd cykel hela hösten, så jag hade ingen ÄL mellan juli och oktober.
  • Dracarys
    Anonym (tvålen) skrev 2013-01-20 20:25:24 följande:
    Lugn och fin. Ta ett steg i taget. Ni kommer fixa detta på ett eller annat sätt!! Visst är du 32 nånting (har jag glömt?!)!? Då tror jag du har ett tag på dig. I och för sig kan man ju aldrig veta men enligt statistiken har du/ni ju det. Fast utredning är nog inte fel. Som jag förstått det har du/ni inte haft chansen till så många försök ännu pga din cykel. Ibland behövs det ju inte så mycket för att det ska ta sig. Adoptionskö kan ni ju såklart ställa er i men ska ni inte prova lite annat "själva" först. Bara en tanke och såklart upp till var och en men jag vet hur deppig jag själv blir vissa stunder över detta enkla som bara inte vill och då målar jag lätt fan på väggen. Kram !
    Grejen är att köerna är långa både till behandlingar och adoption. Det kan ta 2 månader att få en läkartid och ytterligare 1 år innan man är igång med någon slags metod (t.ex. IVF) om det nu är något som är fel. Sedan ytterligare månader innan man vet om det fungerar eller inte. Om man inte ställer sig i kö till adoption förrän man redan har provat och misslyckats med olika metoder så kan det bli en oerhört lång process. Jag skulle se en köplats i adoptionskö som en slags försäkring. Jag är "bara" 32, men min man är snart 38.

    Jag vet inte heller hur trygg jag känner mig med en massa experimenterande på min kropp. Jag känner att donation av de manliga tillbehören är uteslutet - om jag inte kan få biologiska barn med min man så vill jag inte ha dem med någon annan. Grejen med graviditet och hela den biten är inte så viktig för mig.

    Förhoppningsvis löser det sig - vi har inte gjort så många försök... men även om vi lyckas få till ett barn själva så kanske vi vill ha ett syskon en dag också.
  • Dracarys
    Anonym (tvålen) skrev 2013-01-21 22:15:12 följande:
    Åh vad jag förstår dig angående det där med att  "experimentera" med kroppen. Jag är ju såpass mycket äldre än du (och min man en fossil;)) så jag känner att det "brinner i knutarna" om vi ska ha någon mer artificiell hjälp men jag vet inte om jag vill/vågar. Tycker det pratas så lite om riskerna och jag vill veta mer innan jag provar något och det känns som det går så fort att ta beslut.
    Det tekniska går det ju att läsa på om men just riskerna har jag svårt få grepp om.

    Fast för mig är graviditeten viktig (till skillnad från dig) men går det inte med min man tror jag inte heller jag vill. Vet dock en pappa som är mycket stolt till ett underbart barn efter donation av sperma och man kan ändra sig på vägen. Värt att ha i bakhuvudet tror jag.

    Smart att tänka på flera vägar som adoption. Ett tips jag kan säga från de vi känner som adopterat är att kolla upp regler för olika länder. Till en del länder kan ni redan vara för gamla, tyvärr. Gifta sig är ofta obligatoriskt också...

    Om vi ska söka hjälp tror jag det blir privat just för att det verkar gå smidigare där. Inte ta hur lång tid som helst. Har läst om att man kan få bruttolöneavdrag om arbetsgivaren tillåter det om man gör behandling.

    Oj vad mycket det blev om om. Hoppas vi båda slipper men tanken snurrar ju ideligen. Kram
    Vi håller på och kollar olika regler och länder. Åldern verkar fortfarande vara okej (en del länder går bara på kvinnans ålder och annars är det åldern när man registrerar ansökan i landet som räknas). Vi har snart varit gifta i 2 år, så när vi är igenom processen i Sverige så kommer vi att vara kvalificerade för ett par av våra prioriterade länder i alla fall. Det är mycket att kika på... och jag måste ge min man lite tid. Han tar det här med svårigheterna sämre än vad jag gör.
  • Dracarys
    längtareftermiraklet skrev 2013-01-22 15:59:15 följande:
    idag är jag så otroligt ledsen. En nära vän ringde mig idag och berättade att hon är gravid. dom började försöka precis innan oss, en endaste vecka innan oss tror jag det var! alltså jag borde ju ha blivit glad för hennes skull, jag älskar ju henne och önskar henne och hennes man det bästa men jag kunde inte hjälpa att bli så jäkla svartsjuk och jag känner mig som en jätte elak och dålig vän för det. alltså är jag en så dålig människa? jag förstår ingenting! alltså jag är ju en jätte bra människa, vad har hänt med mig? usch jag blir så ledsen på mig själv...
    Du är absolut ingen dålig människa, sådana tankar kan vi alla få när vi själva kämpar för någonting som någon annan uppnår. Det är mänskligt att bli avundsjuk ibland. =)

    Jag träffade också på en kompis igår, som ska ha sin andra nu. Var är min första, liksom?
  • Dracarys

    Idag blev jag uppringd av en BM. Vi kommer att kallas för ett första samtal i utredningen någon gång i mars, så vi borde få ca 2 försök till på egen hand innan utredningen kommer igång. Nu är det i alla fall på gång.

    Jag mår lite sämre idag. Visste att det skulle bli såhär, att det skulle ta tid att komma igång, men det känns ändå som lite bortslösad tid. Äh, vet inte. Känns lite tungt just nu.

  • Dracarys

    Nu närmar vi oss ÄL igen... borde vara ca tisdag-onsdag nästa vecka. Ska köpa nya stickor från testlagret idag, hoppas att de hinner hem innan helgen. Mannen håller på att bli sjuk dock.... =/ Uärk, mysa med en förkyld karl är.... mindre mysigt.

  • Dracarys

    Här fick vi utslag på ÄL-stickan igår, så det blir BiM ca den 19e feb. Vore himla gött om det blev något den här gången, så att vi slapp påbörja utredningen.

Svar på tråden 7 månaden med försök.. Fler?