7 månaden med försök.. Fler?

Näpp, det är definitivt mens på gång här, har haft klassiska symptom: +1 kg och dåligt humör.

Då blir det läkarbesök nästa vecka.

Och veckan efter blir det infosamtal med kommunen om adoption. Troligen går vi på det spåret, jag känner mig inte alls trygg i alla dessa hormonbehandlingar som man kan behöva göra. Men vi får se vad läkaren säger!

Om det är min man det är fel på så känns det som att biologiskt barn får kvitta. Det skulle inte alls kännas bra att använda en annan mans gunk. Det skulle kännas som en kränkning av min kropp, på något sätt...

I förrgår fick vi träffa läkare. Det var inget fel på min man och inget direkt fel på mig. Jag har en PCO-tendens, men mina värden var normala och eftersom jag är normalviktig nu så verkar PCO inte påverka ägglossning mm. Däremot ska jag absolut inte gå upp i vikt, för då lär jag direkt drabbas av oregelbunden cykel, utebliven ägglossning mm (ingen nyhet för mig egentligen, när jag vägde 10 kg mer så var det helt sjukt oregelbundet). Läkaren trodde inte att PCO var en faktor i det här läget och eftersom cykeln fungerar som den ska var det ingenting hon kunde göra heller. Tydligen har jag väldigt gott om ägg och kommer troligen att kunna få barn ganska sent i livet.

Så, vi ska försöka själva över sommaren och få komma till nästa sjukhus framåt augusti någon någon. Där ska vi diskutera om vi ska försöka med någon åtgärd.

Tror att jag är mellan ÄL och BiM nu. Var lite småslarvig med att ÄL-testa den här månaden och jag tror att jag råkade missa utslagsdagen. Veckan innan brukar jag ha svagt streck, sedan utslag, sedan inget streck alls. Hade svagt streck måndag och inget streck onsdag, och tisdag var förväntad dag, så det borde ha varit då. Störande att missa i alla fall.

Så nu väntas det på BiM igen, som så många gånger tidigare. Kanske är det lite större chans den här gången eftersom jag gjorde en konstrastundersökning den här månaden.

INgenting den här gången heller....

=(((

fan, hade verkligen lite förhoppningar på den här gången efter kontrastundersökningen.

Räknar ner till ÄL igen... roliga veckorna på gång. Hehe.

Jag börjar få en känsla av att det aldrig kommer att hända, men jag känner mig förvånande likgiltig till det.

ÄL nu i helgen... jag har precis varit sjuk. Sitter nu och håller tummarna för att min man inte ska få eländet också. Vi har inte haft sex sedan i fredags och det börjar bli dags nu om vi inte ska sumpa den här månaden. =/ Blir han sjuk kommer det ta några dagar innan han kan lyfta ett lillfinger igen, än mindre andra delar...

Vi fick till det i alla fall... lagom kul med sjukmys, men man får väl ställa upp. Vi fixade var tredje dag den här gången, hoppas att det räcker.

Okej, håll i hatten, men här tror jag att det har blivit någonting:

www.ladda-upp.se/bilder/ltcgiyxmlouw/

Vad tror ni?

Jag är på BiM + 1, men jag är inte helt säker på när jag hade ÄL.

Jag har nog fan inte fattat att det kanske har hänt... tog ett test när jag kom hem (det översta) och sedan tog jag två till. Man ser svaga streck på alla tre.

Vi har försökt i 1,5 år.

Testade med Clearblue idag och visst var det ett svagt streck där också. ^^

Så om allt går vägen borde det bli barn i början av mars!

Vet inte om jag har fattat än, världen känns inte annorlunda. Men det kommer nog!

Men vad kul att vi är så många som plussade samtidigt!! Många marsbäbisar blir det!

Stort lycka till till er som fortfarande kämpar! Hoppas det blir ännu fler marsianer.

Hälsar också till tråden! Idag ska jag på inskrivning, är i vecka 8. Hoppas att det blir många fler 2014-barn av folk i den här tråden och att det går bra för er framöver. Plötsligt händer det.

Vill bara hoppa in och heja på lite! Hoppas att det går bra för er här inne och att det har blivit några fler plus sedan sist!
Vi försökte i 1,5 år innan det tog sig. Efter 1 år påbörjade vi utredning och allt visade sig vara normalt, så nästa steg efter sommaren hade i så fall blivit inseminationsförsök.

Nu är jag dock i v 13 och vi ska på ett ultraljud idag för att titta på knodden.

Det går, håll ut, 7 månader är lång tid att vänta, men när det tar sig går det fort!