• Anonym

    Svärdottern förstör!

    Fyfan för svärmödrar som du! Och skönt att så många håller med. Du har inte rätt till ett skit och man måste inte alls få säga vad man tycker om allt, vem bryr sig vad du tkr om henne, inte du som ska leva och bo med henne! Röt ifrån ordentligt till min svärmor, ångrar inte en sekund!

  • Anonym
    Anonym skrev 2012-11-02 21:56:46 följande:
    Jag har bara läst slutet på tråden, men blir förvånad hur otroligt negativa alla är mot ts. Jag tycker inte att hon, utifrån det som skrivs i ts, beter sig så konstigt. Ja det blev jättefel i början, men nu försöker hon ju verkligen. Tänker ni på era egna mammor (jag förutsätter att de flesta som svarat är kvinnor) och hur de blir bemötta av er brors fru/sambo? Tänker ni på att ni som har söner också blir farmor och svärmor en gång? Barnen har rätt till åde far- och morföräldrar!
    Absolut! Jag tänker att jag ska aldrig göra som min svärmor gjorde mot mig. OCH, för min sons skull så måste jag försöka umgås med henne  och det va han som längtade efter henne.
  • Anonym
    ummabdilleh skrev 2012-11-02 20:30:52 följande:
    manga svarmodrar blandar sig i for mkt..de fattar inte skillnad mellan farmor och mamma...de tror att de ar mamman..inte ens egen mamma blandar sig i sa mkt som manga svarmodrar gor..det ar oftast normalt t.s att barnbarn ar narmare med mormor an med farmor
    Eller mormor och mamma. Du vet att män har svårmödrar också? Mer er inställning är jag glad över att jag inte har söner. Fy sjutton. 
  • Anonym

    OT men jag funderar på hur ofta det är mannen som har problem med svärmor? Är glad att jag har döttrar så jag slipper få någon sonhustru.

  • Anonym
    ummabdilleh skrev 2012-11-03 10:28:50 följande:
    adam och eva hade inga svarforaldrar eftersom de var de forsta manniskorna gud skapade

    Åh men då borde det rimligtvis vara gud och han klampade nog in och ställde en massa krav på både det ena och andra. Fast gud kan ju varit hon med så...Så då var han nog både förälder och svärförälder
  • Anonym

    Wow. Stackars svärdotter. Det där låter som min mardröm. TS, backa backa backa. Ju mer avstånd du lämnar, desto större chans får du att faktiskt bli inbjuden. Be om ursäkt för ditt beteende så här långt. Säg att du förstår att du trängt dig på och att du inte kommer att göra det igen. Säg att du INTE kommer att komma utan inbjudan. Och ändra ditt beteende. Åk ALDRIG dit utan inbjudan. Tjata inte. Visa att det är helt ok att du inte är där hela tiden. Lägg dig inte i skötsel av hemmet eller uppfostran av barnen. 

    Denna svärdotter är en hjältinna som inte stängt ute TS helt från sin familj.  

  • Anonym

    Låter du dom någon gång vara?

    Du tvingar dom ju att umgås med dig.
    Min mardröm är att min mamma ska bli sådär att komma hem till mig oinbjuden och börja ändra om i MITT hem. Jag tror inte du hade blivit så glad om din svärmor hade kommit och bestämt vilka gardiner ni skulle ha..
    Du kanske ska inse de faktum att du har en vuxen son så nej du behövs inte. Jag är säker på att dom vill ha din hjälp ibland när dom själva ber om de men du behandlar dom som om att dom inte kan klara sig själva.. vilket dom kan..

  • Anonym
    Anonym (Farmor) skrev 2012-11-02 11:36:34 följande:
    Kan ingen förstå mig alls? Ja, jag erkänner, jag har gjort fel, men jag har inte menat illa. Det är bara det att jag har längtat sååå länge efter att få barnbarn. Vilken lycka när jag fick veta att jag äntligen skulle bli farmor! Och jag grät av glädje första gången jag fick hålla detta lilla liv i min famn. Och nu... jag är fortfarande så lycklig över mitt barnbarn, men det känns som att många av mina förhoppningar har grusats...
    Prata med din svärdotter!
  • Anonym
    Anonym (Farmor) skrev 2012-11-02 09:58:24 följande:
    Min son har nyligen gift sig med sin sambo sedan många år tillbaka. De har ett barn på två år. Jag får väl erkänna att jag under de första åren av deras relation hade svårt att acceptera henne, vilket jag också lät min son få veta. Visst, det var dumt, men jag ville bara hans bästa och man måste ju få säga vad man tycker. Det är ju egentligen inget fel på henne, hon är snäll, skötsam och smart. 

    Problemet: Jag känner att jag inte får träffa och rå om mitt barnbarn och min son så ofta som jag skulle vilja. Vi ses ett par gånger i månaden, men jag skulle helst vilja att det var minst en gång i veckan. Inte en enda gång har jag suttit barnvakt heller, trots att de vet att jag vill. Mormor däremot har jag hört att suttit barnvakt flera gånger. Jag blir ledsen, för när vi träffas allihopa till födelsedagar tex, så märks det att barnbarnet har en närmare relation till hennes sida av släkten än till sonens. Jag tror att svärdottern vill ha det så och manipulerar min son så att det ska bli så. 

    Jag vet inte vad jag gör för fel! Jag brukar försöka åka hem till dem någon kväll då och då på väg hem från jobbet. Verkar inte så uppskattat, men man måste väl få kunna komma och hälsa på även en vardagkväll? Jag tycker att jag ställer upp så mycket för dem. Varje gång de ska göra något med huset t.ex. så frågar jag om jag ska komma och hjälpa dem. Oftast svarar de nej, så man får ju nästan tvinga sig på för att få vara delaktig och hjälpa till! Jag brukar också lämna lite saker hemma hos dem som jag tycker att de saknar i sitt hem, som dukar, blommor och gardiner. Ibland kommer jag även med lite matvaror, eller blöjor eller kanske några hundralappar. Jag vet att de har pengar, båda två tjänar ju hyfsat, men jag vill ju också få bidra lite och känna mig nyttig! 

    Jag vill ju vara delaktig i mitt barnbarns uppväxt, men jag känner mig motarbetad av svärdottern. Kläder som jag köper verkar inte användas, försöker man komma med något råd så nyps det av direkt. Svärdottern vet ju alltid bäst såklart. Att få ha barnbarnet hos mig en helg känns väldigt långt bort. 

    Vad ska jag göra? 
    Jag har 4 barn en 9 åring en 5 åring en 2 åring och en på 5 månader inte ens min mamma sitter barnvakt ofta hon har haft mina 2 äldsta någon gång i bland en helg. Det kan ju vara så att din svärdotter tycker eran relation är jobbig eftersom du betede dig så som du gorde innan. Min svärmor gorde precis likadant mot mig ville inte aceptera mig sa till min man vad hon tyckte hon hade hellre sett att vi gick i sär men vad man inte får glömma är att du är inte din son han har gort sitt val med vilken han vill leva med vilket du också en gång i tiden gorde när du valde din sons pappa du kan alldrig säga till din son vem som är bäst för honom han är vuxen och du är vuxen.
    Med min svärmor slutade det med att min man sa upp kontakten med de båda i 2 år min svärmor var inte snäll mot mig många gånger min man valde mig och bilda familj med mig. Under brytningen fick vi en son något hon inte kände till hon viste inte att hon hade blivit farmor min man valde att skicka ett brev med ett kort på oss alla 3 och skrev lite att hon hade fått ett barnbarn  han avslutade med att nu har jag en familj och om du vill vara delaktig i mitt liv så måste du aceptera mitt beslut att leva med denna kvinna
    .Det tog ett tag men efter det så tog hon kontakt vi åkte dit med sonen hon hade fått 2 år på sig att tänka om det var värt det att inte ha sin son alls i sitt liv bara för hon inte tyckte om mig som jag var hon hade kommit fram till att relationen med sin son var viktigare än att tjafs med mig och såra sin son han fick välja själv vilken livskamrat han ville leva med.
    Våran relation blev mycket bättre efter det hon var en stolt farmor som kunde erkänna att hon hade gort fel inget är värt det tjafset du är inte perfekt hon är inte perfekt sätt er ner alla 3 och lös detta i stället för tjafsa våga erkänna att du har gort fel och vad det gäller din son så tror jag att han mår dålig och är sårad som min man var därför beter han sig som han gör i mot dig
Svar på tråden Svärdottern förstör!