Agnostino skrev 2012-11-21 11:51:54 följande:
Det finns saker som är bekräftade och sanna och dessa bör man använda uttrycken "sanningen är" för. Ett sådant exempel är väldigt tydligt ett ords betydelse, exempelvis "ateism" som helt enkelt betyder att man inte tror på Gud. Alltså en avsaknad på tro, inte "en tro".
Jag tycker inte det är viktigt med påhopp någonsin och absolut inte för att någon tror annorlunda. Om man däremot försöker "bevisa" påståenden man vet är falska bör man tala emot detta.
Vad är det som är bekräftat och sant?
Ett namn kan mycket väl vara missvisande eller direkt felaktigt. Dessutom kan en betydelse förändras. Om jag har förstått det rätt betyder "a-teism" direkt översatt från grekiska "inte-gud-tro" eller "utan-gud-tro". Alltså måste det inte alls tolkas på det sätt som du föredrar, utan det finns utrymme för andra åsikter om ordets betydelse. Även de mest hårdnackade ateister brukar vara eniga om att det finns minst två olika sorters ateism: stark ateism ("jag anser att det inte finns någon gud/några gudar" och svag ateism (jag har ingen tro på gud/gudar).
En stor del missförstånd skulle nog kunna undvikas om man bara försökte definera vad man menar med ordet "tro". Menar man, till exempel, att man förnimmer en osynlig varelses existens? Ungefär som man kan ibland kan få den där oförklarliga känslan att någon tittar på en, och när man vänder sig in står där mycket riktigt en människa och stirrar en i nacken? (Det finns något som kallas "neuroteologi" där man kollar på hjärnan och undersöker vilken del av den som får vissa människor att känna att det finns en gud närvarande.) Eller menar man att upplever att det här med att det finns en gud låter rimligt och accepterar det för en sanning, utan att förnimma den där gudens existens?