Första förlossningen sugklocka och klipp, hur blev andra?

Sonen föddes i juni 2010 & det var det värsta jag har varit med on. För att göra en historia kort så var det det sämsta mottagandet någonsin av både bm & läkare & bb. Värkarna började hemma 04.30, vi kom in 07.00 & då var jag öppen 4 cm. Vid 13.00 var jag öppen 10 cm , men eftersom jag hade fått epidural runt 11.45 så hade inte sonens huvud trängt ner helt. Därav sugklocka och drt blev ett klipp också. Jag gick sönder ungefär överallt, grad 3 och 4 (en del av ringmuskeln gick helt sönder). Det tog mig 3 månader (!) innan jag ens kunde gå normalt igen, SÅ ont bade jag. Jag missade de första månaderna i vår sons liv pga smärtan.. Nu är jag gravid med lillebror i vecka 28+2 & går på aurorasamtal för att jag vill ha snitt, men det har satt igång mina tankar.. Jag vill ju så gärna få den där "normala" förlossningen där allt går bra & man har ont i 1-2 veckor. Jag vill få vara den lyckliga mamman som minns allt & mår bra, som orkar ta emot besök på bb & hemma den första tiden. Men jag vet inte om jag vågar, är så rädd att jag ska få en sån enorm panik och att allt blir som det blev på sonens förlossning., Finns det någon som hade en helvetisk första förlossning men fick en bra andra? Någon som tog epidural, fick sugklocka och/eller klipp? Snälla. Jag behöver alla tankar jag kan få nu..