Min pojkvän vill inte att jag hör av mig :(

TS, problemet är inte att du skickar för många SMS - även om det också kan kännas lite överväldigande.
Problemet är att du kräver svar, att du tolkar brist på svar som att han inte bryr sig eller att han inte tycker om dig och att du antyder att han nog kanske inte älskar dig om han inte uttryckligen säger eller skriver det flera gånger om dagen.

Som partner till någon kan det vara förödande för känslorna att få antydningar om att man 'inte älskar' sin partner, bara för att man inte säger det ofta nog eller inte säger det på rätt sätt.

Jag kan inte heller se när han skulle kunna ha tid att träffa någon annan med tanke på att det skickas sms från morgonen och det pratas via facebook efter jobbet och efter att han har bytt till vinterdäck med kompisen.
Vill du inte att han ska ha något som helst liv utan att du finns där bredvid?

Om du inte lugnar ner dig och backar lite så misstänker jag att han kommer att tröttna.

Och förresten TS.
Det är långt ifrån alla som har möjlighet att svara på privata sms under arbetstid så iallafall de tiderna bör du INTE förvänta dig att få svar.

Han skrev 07.45 att han skulle ringa dig på lunchen.
Ändå skriver du tre sms till innan han har kunnat komma i närheten av en lunchrast och ifrågasätter om han verkligen kommer att höra av sig.

Redan 10 minuter efter lunch-samtalet skriver du igen att du saknar honom OCH får svar.
För de allra flesta skulle det vara mer än tillräckligt.
Och sedan blir det ännu mer sms-jakt.

Han får ju ingen som helst chans att ta initiativ till att kontakta dig med allt det du skickar.
Skriver han att han kommer att ringa på lunchen så kommer han väl att göra det. Visa den lilla tilliten iallafall.
Och skriver han att han kommer att ringa på kvällen så låt honom göra det när HAN har gjort det som behöver göras innan han kan ringa. 'Kväll' är inte ett enda specifikt klockslag. Hade klockan blivit närmare 20-snåret och du inte hört något så vore det väl kanske motiverat att skicka ett sms och höra hur det går med däckbytet - men att börja tjata om att han skulle ringa redan vid 18 känns lite väl tidigt.

Vad är det som gör att du känner dig i så stort behov av bekräftelse från honom?

Efter 8 månader borde du ha förstått att han faktiskt vill vara med dig, utan att få bekräftelse per sms eller telefon flera gånger om dagen.

Vad har du själv att göra om dagarna? Jobb? Plugg?
De lär ju om inte annat bli rejält eftersatta om du lägger ner så mycket tid på att tänka på pojkvännen och vad han sysslar med.

Försök hitta något att göra som tar upp din tid och kan få dig att tänka på annat ett tag, och när han skrivit att han kommer att ringa - svara på sin höjd "ok, jag väntar" och låt sedan telefonen ligga UTAN att skicka fler sms tills han har fått chansen att faktiskt ta ett eget initiativ.
Som det är nu har han ju inga möjligheter till det alls och jag undrar även om du egentligen har så bra koll på vad HAN behöver för att må bra i ett förhållande.

Som det är nu verkar dina personliga behov av bekräftelse komma ivägen för allt annat...

Såg att du är sjukskriven.

Läs en bok. Lös korsord. Se på film. Ta en promenad om hälsan tillåter. Baka. Skriv. Engagera dig på ett forum om ett ämne du är intresserad av. Handarbeta. Lär dig att virka eller något annat du inte kan än.
Det finns mängder av saker man kan göra för att hålla sig upptagen under dagarna.

Och jag som kände att jag blev jobbig när jag hörde av mig till min nya kille Varje Kväll (!!!) första tiden av vårt förhållande. Och då var det kanske 4-5 sms som mest där vi pratade lite om hur dagen varit, om vi skulle hitta på något dagen efter och skrev godnatt.

Dagar då vi inte ses så mycket kan jag eller han skicka ett sms när vi har tid, men inte för att få svar utan bara för att skicka något och visa att vi tänker på varandra.
Eller, ja, för några dagar sedan när han jobbade sent frågade jag faktiskt om han ville att jag skulle värma upp något ätbart tills han kom hem så det var väl en uppmaning om svar - men hade han inte svarat så hade han helt enkelt fått fixa något själv iallafall så ingen större skada skedd ändå liksom.

Men snälla TS.
Att han inte skickar sms flera gånger om dagen är INTE samma sak som att han vill göra slut.

Pratar ni överhuvudtaget om något annat än ditt behov av bekräftelse?
Och sedan när är det en dålig ursäkt att inte vilja väcka någon som sover?
Snarare är det en antydan om att han skulle uppskatta att få den vänligheten själv, så han får en chans att vakna av väckarklockan istället för av tre sms tätt inpå varandra som frågar om han har vaknat, vad han håller på med och varför han inte svarar...

Du måste göra något åt detdär bekräftelsebehovet, annars kommer han tids nog att tröttna.

Bra iallafall att du har fått ner mängden sms idag. Fortsätt så, och sätt en gräns för hur många du tillåter dig själv att skicka.
Nästa steg blir att skriva något annat än begäran om bekräftelse för hans känslor i varenda meddelande. Som t.ex. "Hoppas du fick sova bra inatt och att allt funkar som det ska på jobbet. <3"
Meddelanden UTAN krav på att han måste svara i kärleksfulla termer helt enkelt.

Och så en fråga till dig TS;
Vad skulle krävas för att du skulle kunna lita på att han älskar dig utan att han säger orden "jag älskar dig"?

Det är inte fel att skicka sms till någon man älskar.
Men det ÄR fel att kräva svar och spamma med flera sms där man ifrågasätter den andras känslor bara för att man inte får svar inom några få minuter från att man har skickat sitt sms...

Att själv berätta hur man känner = Helt okej och uppskattat av de flesta.
Att ställa krav på bekräftelse flera gånger om dagen och inte tänka på att partnern kan ha annat att göra än att passa upp på ens dåliga självförtroende = Ett problem man bör försöka lösa genom att få sitt självförtroende att bli bättre.

Ännu större anledning för honom att INTE sitta med telefonen i högsta hugg hela dagarna då.

Först och främst har han förmodligen en hel del ansvar för att få allt att fungera så bra som möjligt, och ansvar att ta itu med problem när de dyker upp.
För det andra ska han vara en bra förebild för de andra, och sitter chefen med sin mobil hela dagarna så kommer de andra anställda att ifrågasätta antingen det han gör, eller ännu värre att han överhuvudtaget har chefsansvar när han inte ens kan fokusera på jobbet under dagarna.

Jag tror också att han har tillräckligt med andra att 'ta hand om' på arbetstid för att tycka att det är speciellt roligt att sitta och passa upp på ytterligaren en krävande person som iofs säkert inte menar att pressa honom, men som ändå gör just det genom sina krav på konstant bekräftelse.

Hade du varit en av de anställda han hade ansvar för skulle telefonen ha lagts undan och inte överhuvudtaget vara tillgänglig större delen av daten.