Nu har jag PANIK!!!

Tack för era tips och råd!

Min mamma har varit med under alla mina 3 förlossningar och kommer även vara med vid denna
då hon gör mig lugn och trygg även om pappan till dottern och detta barn har haft en väldigt aktiv roll så har vetskapen om att min mamma funnits där hjälpt mig

försöker intala mig om att jag kommer fixa detta, försöker tänka positivt
har ju fixat det tre gånger innan och detta är sista gången   

rädslan beror mycket på att förlossningen var jobbig
navelsträngen fastnade runt hennes hals
fick trycka ut henne utan någon värk
moderkakan var kvar i över 40 min
fick medicin som skulle verka sammandragande
samt akupunktur inann den kom ut   
gick sönder en del och fick sys i över en timme
så där var min mamma ett stort stöd
då pappan var med dottern under tiden de sydde

känndes för mig som en dramatisk förlossning även om den inte anses vara det i andras ögon   

men med killarna blev jag sydd med 2 stygn, så det var ju en rejäl skillnad   

  Tack igen!

    

Kanske ska meddela att förosning nr 4 var nog den bästa!
vattnet gick den 29/11
blev igångsatt den 1/12
killen kom ut på 2 TIMMAR efter att droppet sattes
kom på den dagen jag hade enligt sista mensen
 1/12-2013 (en dag efter storasysters 1-årsdag)

Han vägde 3580g och var 51 cm
alldeles lagom brukar jag säga ;)
allt gick kanon!

känslan eftrer att ha fött nr 3 var ALDRIG MER!
men efter nr 4 kan jag göra det igen :)
att det kan vara så olika...   

             

1!/12-2012 ska det ju stå ;)

Tänkte att det kan vara en liten hjälp till andra
som känner så som jag gjorde.
Att man inte heller ska lita blindt på alla mätningr som görs heller.

Och som sagt alla förlossningr är olika :)