• Anonym

    gravid, och deprimerad :(

    Detta är inte första gången. När man första sambo och jag planerade barn och fick ett pluss på stickan blev vi överlyckliga, men det avtog efter ett par veckor, och jag kände total ångest, tomhet ch deppighet. Den var så starkt att jag tog bort barnet. Efteråt ångrade jag mig och tänkte att det kanske var hormonerna. Eftersom jag helt plötsligt kände så efter några veckor. Så efter ett år försökte vi igen, samma lycka när nästa pluss kom. MEN efter några veckor kom samma ångest. Jag tappade känslorna för min sambo, och mådde fruktansvärt dåligt. Jag kände EXAKT på samma sätt som innan. Det blev en till abort och sen lämnade jag min sambo.

    Nu, efter några år och en ny sambo. Så är jag gravid igen. Jag älskar verkligen den här mannen, och vi båda blev lyckliga såklart. Men jag har varit orolig att samma sak ska hända igen. Och den här veckan kom alla dom här vidriga känslorna igen. Jag tappar intresset för allt, vill bara festa och resa igen (vilket jag gjort väldigt mycket redan, och inte alls vill då jag inte är gravid) och jag känner att neeej jag vill inte ha min sambo längre och jag känner mig inte redo för att bli mamma. Jag ser mig sälv framför mig med förlossningsdepression, och en skrikande unge. 

    VARFÖR i hela helvete blir det såhär? enna gång blir det ingen abort, för jag vet ju innerst inne att jag vill. Alla underbara känslor finns de första veckorna in i graviditeten. Sen kommer allt det här. Jag älskar ju egentligen min sambo. Och jag har länge velat ha ett barn. Vad är det som händer, och hur blir jag av med det? :( 

  • Svar på tråden gravid, och deprimerad :(
  • Anonym
    mammatilljulia skrev 2012-10-12 16:46:18 följande:
    Prata med din barnmorska och se ifall du kan få någon hjälp därifrån. Jag kände precis som du, allt blev negativt och alla känslor avtog. Tänkte på precis allt jag ville göra och började ångra att jag blev med barn. Jag kände så i ett par månader, pratade med min sambo (vågade inte prata me min bm om det) och det hjälpte otroligt mycket. 1:a maj 2011 föddes vårat första barn, efter förlossningen gick jag igenom en deprission, pratade med BVC, fick hjälp av en psykolog och började i mammagrupp vilket hjälpte otroligt mycket. Nu väntar vi nummer 2 och det börjar bli samma sak igen med alla dessa känslor, men nu vet jag vart jag ska vända mig ifall jag behöver hjälp. Det är inte fel att be om hjälp i såna här situationer, det är trots allt en stor sak som förändrar hela ens liv :) Trots att man får barn kan man resa och nästan leva som innan :) Du får gärna inboxa ifall du vill :) Massa styrkekramar och lycka till TS!

    {#emotions_dlg.flower}
    Tack så mycket för ditt svar. Känns skönt att det finns fler som känner samma sak <3 Ska nog prata med min bm så fort som möjligt! KRAM.
  • Anonym

    Fy, vad tråkigt att det finns fler :( Ingen borde få känna så! Jag gjorde min tredje abort nu. Var så rädd för förlossningsdepression, eftersom jag verkligen var så deprimerad i början av graviditeten. Jag klarade inte ens gå upp på morgonen. Vaknade med ångest, hatade huset, hatade min sambo och hela livet ungefär. Den värsta känslan man kan tänka sig :( Jag var så fruktansvärt lycklig i början, men det försvinner runt v 8-9 och jag blir helt tom. Förstår verkligen inte :( Nu älskar jag min sambo igen.. som jag tydligen bara hatar när jag är gravid. Hur fan kan det bli såhär. Kommer jag aldrig klara bli mamma? Känns som jag aldrig någonsin vågar bli gravid igen.

    Har haft depressioner förr. Kanske har med det att göra? Har ni också haft det förr, eller kommer det bara med hormonerna? 

Svar på tråden gravid, och deprimerad :(