Är du också ett offer för pedofili?

Jag är 22 år och blev utsatt för övergrepp av min egen pappa mellan ålderna 5-12, och en annan man vid ett tillfälle. Idag har jag kämpat mig till att må bra. Jag studerar på universitetet, jag jobbar som vikarie ,har underbara vänner. Jag har inte hittat någon man i mitt liv än... Men, det kommer. Jag har haft några förhållanden utan några större problem. Ångesten har varit stark ibland. Men jag bestämde mig när jag var 18 att nu får det vara nog. Jag har ett liv att leva . Jag slutade skära mig, äta mediciner och jag slutade älta det som varit. Det var inte mitt fel det som hände, men pappa var sjuk. Hemsk uppväxt, ja. Men inget som är värt att förstöra mitt liv.

Jag har gått KBT, jag har gått på samtalsakuten och hos vanligt psykolog hela min uppväxt och går även idag ibland bara för att prata av mig.

Jag har gått stark ifrån det här, det var inte mitt fel jag har inte gjort något fel alls. Jag har som sagt ett liv att leva och jag kan itne gå och älta allt som har hänt för det går inte att ändra. Jag har varit arg, förbannad och hatat. Men jag har också accepterat att det har hänt. Vilket jag tror är viktigt att göra.

Gud nej. Jag anmälde honom  när jag var 12. Jag sa att nu är det nog. Sen fick han fängelse och försvann efter det.