Yosy skrev 2012-10-04 04:24:54 följande:
Strongt av dig att svara, jag har alltid undrat vart alla utsatta pojkar har tagit vägen. För jag vet ju att ni är lika många som vi. Förstår ditt sätt att tackla det. Men det är inte så enkelt tyvärr. Men att du vågar och orkar skriva om det tyder ju på att du är intresserad av att göra något av din historia. Det är bra.
Du kanske redan vet om det här, men allt sådant här triggas igång den dagen du får egna barn och kanske inte fören just i den åldern som du själv var i när det skedde. När det händer, vet de flesta inte om hur de skall hantera det. För minnen kommer om och om igen. Många tar till alkohol för att glömma m.m. För i den stunden som du är med ditt eget barn i framtiden vill säga. Så kommer du att på något sjukt sätt se genom din förövares ögon. Men samtidigt ha dina egna känslor som offer. Det är en fruktansvärd plåga att gå igenom varje gång en situation dyker upp som påminner dig om vad det var som hände dig själv. När du egentligen bara vill njuta av föräldraskapet.
Kram
Strongt vet jag inte, jag har lärt mig acceptera det som skedde och vet att det inte är mitt fel. Är öppen om det som skedde mig, även om jag inte skyltar med det. När jag var barn så skämdes jag och skuldbelade mig själv för det som skedde. Men med ålder kommer ju oftast visdom och insikt så jag insåg med tiden att det inte var mitt fel. Vågade dock aldrig berätta för någon när jag var barn pga skamkänslorna. Jag tror personligen att en av anledningarna till att jag inte har blivit alltför traumatiserad av det som har skett är att övergreppen inte skedde så många gånger och de var inte överdrivet grova. Pluss att förövaren var relativt ökänd för mig. Hade jag t ex blivit våldtagen i röven av nån släkting så hade kanske situationen varit en annan idag, vad vet jag.
Har en dotter sedan ett par år tillbaka, har inte reagerat så mycket efter hennes födelse annat än att jag blev orolig och kände obehag när jag lyssnade på ett radioprogram. De snackade om övergrepp och att barn som blir sexuellt utnyttjade löper risk att själva bli förövare själva när de blir äldre. Men jag vet att det är inget jag behöver oroa mig för, skulle aldrig utsätta en annan människa för det jag blev utsatt för, framför allt inte mitt eget barn. Skulle hellre hugga av mig kuken. Väldigt trist att höra att du har blivit såpass påverkad av övergreppen att det går ut över ditt föräldraskap!
