Det är ok att mitt barn svär!

Nej, mitt mål är inte att uppröra däremot var jag intresserad av att få höra lite hur folk såg på saken. Jag förstår att du säger att du lyssnar mer på människor som inte använder svordomar. Däremot så försöker jag påpeka att du kanske då går miste om en massa intressant. Det är ju fullt möjligt att uttrycka sig utan svordomar men samtidigt inte ha så mycket smart att säga, samtidigt som någon kanske visserligen svär, men har ett väldigt intressant och klokt innehåll i det de säger, även om det är kryddat med lite svordomar.

Jag tror du har missuppfattat saken om du tror att jag säger åt mitt barn att svära eller har uppmuntrat barnet att svära, det har jag alltså inte gjort. Däremot har jag inte bannat honom, och inte reagerat på att han naturligtvis tar efter mitt språkbruk. Jag har dock informerat honom om att det kan vara så att man i vissa sammanhang, exempelvis dagis, kanske inte får använda sådana ord, och i samband med detta också sagt att, ja det är ok att säga sånt hemma. För det är ju ok för mig som sagt. Det givetvis en risk att barnet blir förvirrat av att ha olika regler hemma och på dagis, men så är det ju med mycket annat också. Som detta med pruttar som jag tidigare gav exempel på. På dagis måste man tydligen gå in och prutta på toaletten, men hemma får man prutta hur och när man vill.

För mig är det lika självklart att i ens hem så ska man inte vara bunden av vett och etikett utan där får man slappna av och prutta och rapa hur mycket man vill. Trots detta så är jag hyfsat socialiserad och vet hur man för sig i de flesta sammanhang. Jag tror nämligen inte att det ena behöver utesluta det andra och jag är övertygad om att även mitt barn på ett åldersadekvat sätt kommer att få pejl på läget

Ja vi kanske skulle träffas så du fick vidga dina vyer lite :)

Ja vi kanske skulle träffas så du fick vidga dina vyer lite :)

Fast nu har jag ju iof inte heller sagt att de används i varannan mening härhemma. Jag säger inte nu ska vi ta ett jävla bad, eller nu tittar vi på nollibompahevetet ! De används på ett adekvat sätt, och då ser jag inte att det " urholkas" mer än ett " hoppsan".

Mitt barn är trevlig, empatisk, snäll mot djur, artig och rolig. Och inbland säger han " faaaaan" när nåt går på tok. Helt ok enligt mig. Om han pga detta och trots sina övriga egenskaper skulle bli mindre accepterad av andra barn och av vuxna så är det bedrövligt. Och såna människor har jag heller ingen önskan att frottera mig med eller att utsätta mina barn för. Men du har sorgligt nog helt rätt i att de existerar.

Jag svär nog mest på jobbet om jag tänker efter. Och där har jag anledning såååå många gånger om dagen. Jag svär ju inte för nån annans skull utan för min egen skull och hitills så tycker jag att de fortfarande fyller sin funktion. Om dagen skulle komma då jag inte längre får ut det jag önskar ur svordomem så får jag väl ta ställning till det då :)

Ja om du som vuxen i stort sett sitter och dömer ut min 4 åring som kamrat till dina barn så kan man ju lungt säga att användandet av svordomar har rätt liten relevans för hur man blir som människa.

"Tog åt mig?" Det var ett märkligt inlägg. Vi debatterar väl olika förhållningssätt här eller missförstod jag? Nej, jag tycker inte jag "gör" nånting mot mitt barn. Vad det gäller det aktuella exemplet som handlade om att mitt barn skulle vara en olämplig kamrat enbart utifrån att han ibland säger "fan" så är ju min åsikt att det DU i såna fall skulle utsätta både mitt barn och faktiskt ditt eget barn för är tusen gånger värre än att jag tillåter honom svära. Kan vi inte hålla debatten på en aning högre nivå än "tog du åt dig nivån" Med tanke på foppatofflor och hyresrättdiskussionen som var tidigare

Jag tror faktiskt inte att det särskilt ofta alls är kopplat till klass eller samhälställning, utan att det helt enkelt handlar om olika familjers vanor och ovanor. Och att dessa kan finnas såväl i socialgrupp A, B och C.

Däremot så tror jag att människor som är benägna att se allt i svart och vitt och som gärna försöker hitta enkla förklaringsmodeller av typen (svär man så har man foppatofflor och är lågutbildad) ofta tillhör den typen av människor som i alla möjliga sammanhang har svårt att tänka och analysera saker i ett vidare perspektiv. Det blir för jobbigt och provocerande att få sin "verklighet" ifrågasatt, och då reagerar man istället med att bli lätt agressiv.