Läxor för eller emot?

Absolut för läxor, men rätt sorts läxor.

Alla som hävdar att läxfria skolor funkar lika bra, ni har en del att förklara. Skoldagarnas längd till exempel. Kan det vara så att en läxfri skola har en eller två extralektioner per vecka? I så fall får ju barnen samma träningstid som i skolor som har kortare dagar men läxor. Det saknas massor med information från alla de som hävdar att läxor saknar betydelse för inlärningen. Vad är det för slags läxor man undersökt till exempel?

Alla i branschen vet ju t.ex. att läsning är något man måste öva på - ju mer man läser desto bättre blir man. Självklart behöver man strukturerad läsundervisning på ALLA nivåer, från avkodningsträning till träning i att ta till sig innehållet i akademiska texter. Och den träningen blir nog mer effektiv om den leds av en läsexpert i skolan.  Men själva _läsandet_ behöver också utföras. Och det går lika bra att läsa hemma i soffan som på en stol i klassrummet. Eller i hängmattan på sommaren.

Jag kan inte se en logisk förklaring till att de som läser 15 minuter i skolan bara skulle bli lika bra läsare som de som läser 15 minuter i skolan OCH sedan 15 minuter hemma. Jag kan inte se en enda logisk förklaring till att matematikspelet som befäster tabellkunskaper bara ger effekt när man spelar på skolans dator, men ABSOLUT INTE om man spelar hemma.  

Med läxor är det nog så att deras effekt avgörs av FÖRÄLDRARNAS intresse och ansvarsförmåga. Hur gärna man än vill lämpa allt ansvar på skolan. Först och främst måste man ju GÖRA en läxa om den ska ha effekt. Väljer man att "inte hinna" med läxan eftersom "det var barnkalas, simskola och Melodifestivalen", så blir läxan självklart effektlös. En läxa som stannar i ryggsäcken ÄR värdelös. Föräldrar som visar barnen att skolan är oviktig, läxor är onödiga och man kan strunta i dem, som pratar illa om skolan vid middagsbordet och läser veckobreven högt och muttrar över "frökens tokiga idéer" så barnen hör, sådana föräldrar får barn som inte vet vad de ska tro om kunskaper och arbetet i skolan. Och då ger läxorna liten effekt. Föräldrar som uppmuntrar, peppar, stöttar och visar att läxor är VIKTIGA och går före eventuella lekdejter, de får barn som tror på kunskapens betydelse och får förtroende för lärarna. Peppa, stötta och visa att något är viktigt, det kan ALLA föräldrar göra, HELT OAVSETT utbildningsnivå. Att det sen är enklare att hjälpa till med högstadiematten om man är utbildad ingenjör är en självklarhet och en orättvisa, men det argumentet håller inte någonstans för att ta bort läxor i årskurs 2 eller läxor av typen "läs den här skönlitterära boken" i årskurs 9.      

Man hinner kanske "gå igenom" innehållet, men inte öva så mycket som behövs. Vi hinner läsa så mycket att barnen knäcker koden och sedan öva kanske 15 minuter per dag. Men att läsa mer än så - nej, det finns det inte tid för om alla andra ämnen ska få plats också. Extra läsning (mer än den dagliga kvarten) gör enorm skillnad för barnens läsutveckling.

Argumentet att föräldrarna inte kan svenska är fånigt om läxan är klokt utformad. Varför behöver föräldrarna kunna svenska om deras 14-åring ska läsa en vanlig skönlitterär bok till exempel? En sådan läxa behöver föräldrarna inte alls blanda sig i (mer än uppmuntra och se till att barnet faktiskt läser). Om barnen läst boken hemma kan läraren ägna sig åt utvecklande undervisning på lektionen, man kan diskutera innehållet, träna läsförståelsestrategier, tolka texten och liknande. Däremot behövs ingen lärare för själva läsningen av boken och att ägna undervisningen åt bara enkel "avläsning" känns rätt onödigt.

Faktum är att en förälder som "bara" pratar persiska mycket väl kan stötta sin ungdom med en sådan läxa om intresse och vilja finns.  Man kan nämligen fråga sin ungdom om boken, be undomen berätta, själv göra jämförelser med liknande historier man hört eller läst på persiska. En analfabet kan göra samma sak...

Och helt ärligt - ska vi ha ett samhälle som lägger ribban efter vuxna som saknar tillräcklig föräldraförmåga? Ska alkoholister och folk som slåss i vårdnadstvister bestämma vad alla barn ska lära sig?

Jag blir helt mörkrädd när jag tänker på vart samhället är på väg om vi ska tillåta vuxna att bete sig hur illa som helst (och t.ex. ge barnen en sådan hemmiljö att läsa läxor är otänkbart) och sedan dessutom anpassa den stora massan efter de som  faktiskt beter illa mot sina barn. Ska vi informellt "tillåta" att vuxna beter sig så gräsligt att deras barn inte ens kan få stöd att läsa en kvart om dagen hemma? Alla människor och  familjer hamnar i kriser ibland och naturligtvis ska inget barn tvingas jobba hemma om farmor precis dött, men i det stora hela måste vi väl ändå kunna förvänta oss att alla barn har det så pass tryggt att de kan få läsa en stund i veckan eller spela ett spel med en vuxen under 10 minuter? De som inte har det så tryggt ska ju få hjälp! Det är ju lite som att säga att eftersom alla föräldrar inte klarar att ge medicin till sina barn så ska INGET barn få någon medicin i hemmet. ALL eventuell medicinering MÅSTE ske på sjukhus, för då blir det lika. Och eftersom vissa föräldrar inte klarar att ge sitt barn glasögon om det behövs så ska INGET barn få glasögon. Vi ska förbjuda glasögon.
  
Jag lider enormt med barn till vuxna utan tillräcklig föräldraförmåga, det gör jag. Men jag  tror INTE att de barnen får ett enklare liv om deras medmänniskor får en allt sämre kunskapsnivå. På vilket sätt hjälper man barn till alkoholister genom att låta deras vänner tro att sms-lån är bra och kvällspressen en god källa till samhällsinformation? När deras släktingar missförstår sina elräkningar, inte kan läsa mellan raderna i politisk propaganda och inte kan räkna ut räntan på sitt bostadslån? Kunskap är en förutsättning för demokratin tänker jag och ju fler välutbildade desto tryggare land.

Sådana läxor tror jag inte heller fungerar ur ett grupperspektiv. För enskilda kan det säkert vara toppen, men för andra ger det ingenting på grund av sådana skäl du nämner tidigare. Läxor måste vara klokt utformade om de ska ha effekt och jag välkomnar absolut en diskussion om läxors innehåll och antal!

Varför måste det vara en fördel att göra läxan hemma?

Jag har arbetat som lärare ett tag nu och vet att barn inte orkar hur länge som helst. Skoldagen kan inte förlängas i det oändliga, i alla fall inte med vår svenska/västerländska syn på barnuppfostran och barns varande. Vi tror ju att barn behöver (och utvecklas av!) leka, röra på sig, lära med alla sinnen osv. Raster, skapande, matematik utomhus och diskussioner behövs för att barnen ska växa upp till kritiskt tänkande, självständiga och lyckliga individer som klarar vårt samhälle och kan driva det framåt. Vill man ha individer som passar in i exempelvis den japanska traditionen krävs lite annorlunda skola med mer fokus på disciplin, uthållighet osv.

Fördelen med att göra läxor hemma kan mycket väl vara att hjärnan fått vilka från läsning ett par timmar. Den har fått andra intryck i leken på fritids, kroppen har fått röra på sig på skolgården eller i innebandyhallen och känslorna har fyllts på av lite mamma- och pappatid vid middagen. Då orkar den kanske läsa lite till. Den kanske rent av mår bra av en lugn och skön stund i soffan med en bok.  Att lägga på en extra kvarts läsning halv två på eftermiddagen när barnen är uttröttade och längtar efter att hoppa, skutta och prata - det kan däremot ge ganska liten effekt. Även en aldrig så motiverad elev behöver variation och pauser i sitt lärande. Inlärningsforskning visar ju också att det ofta är mer effektivt med många och korta pass när det gäller t.ex. inlärning av tabellkunskaper. Tabellträning som delas upp i två pass på 15 minuter vardera ger oftast bättre effekt än 30 minuter i ett sträck.

Visst kan man ju tänka att man reformerar skolan helt och har två-tre lärare per klass, skoldagar från 8-16 för alla barn, tre klassrum per klass med olika utformning för olika aktiviteter, idrott efter eget val varenda dag osv. Då skulle ju träning hemma inte behövas på samma vis. Men vi får väl ändå vara någorlunda realistiska och ugtå från den verklighet fom finns nu, snarare än från en drömvision om den ultimata skolan?

Det beror på vad det är för läxor. Övningsblad i matematik eller skrivläxor varje dag känns mycket, det är jag spontant tveksam till även om man kanske behöver se läxan för att kunna ha en åsikt egentligen. Att däremot läsa högt för en vuxen är en väldigt vanlig läxa som ofta ges varje dag, eller varje vardag då. Helt enkelt eftersom läsning varje dag är oerhört värdefullt för läsutvecklingen. För att bli bra på att läsa måste man läsa och de första åren utvecklas de flesta barnen bäst om de får läsa högt för någon som kan uppmuntra, peppa, hjälpa till med svåra ord, hjälpa till att förstå nya ord osv.

Hur stora skygglappar en del här i tråden än verkar ha, så är daglig läsning oerhört viktigt för läsutvecklingen och eftersom det är en praktisk omöjlighet att hinna med att läsa enskilt med varje barn i 10-20 minuter dagligen i skolan, så måste en del övning ske hemma.

De som hävdar att "det går lika bra att läsa i skolan" har ännu inte lyckats svara på hur 1-2 vuxna per barngrupp om 20 elever ska hinna få till ca 15 minuters lästräning per elev och dag. 15 minuter per elev innebär fem timmar om man har 20 elever. Så lång är inte en skoldag om man räknar bort raster och lunch. Och en del tid är barnen inte ens i klassrummet utan har idrott, slöjd och sådant. Föräldrarna i vår skola förstår när jag förklarar detta, de är intresserade av sina barns läsutveckling och ingen har ifrågasatt de läxor vi ger. 

... med "detta tänk" och resurser nog att genomföra detta tänk. Du missar hela tiden vår poäng att resurser saknas på många håll. I min skola skulle det inte gå, som det ser ut nu finns inte folk att frigöra till workshops eller läxhjälp. Enda möjligheten att få till det är att tvinga lärarna att arbeta ännu mer, vilket skulle kännas som ett direkt hån då vi alla har mer än fullt upp med de arbetsuppgifter vi redan har. Eller så kan man plocka folk från fritids, vilket innebär att man ska gå från att vara en vuxen på ca 20 barn till att vara en vuxen på 40 barn under den tid läxhjälpen pågår. Rimligt?

Jag vet att läxhjälp finns på många skolor och fungerar det är det ju bra. Men återigen: de resurserna finns inte överallt.  

Ett sådant inlägg som bara gör en ledsen. Vadå "skolan kommer inte undan"?

Jag och mina kollegor är väldigt medvetna om hur vi skulle vilja jobba. Vi strävar ditåt idag, men både tid och resurser är ytterst begränsade och då tvingas man prioritera bort saker man inte vill prioritera bort, man tvingas till beslut man vet kommer leda till vissa negativa konsekvenser och man tvingas ibland välja ett annat arbetssätt än man egentligen önskar.

Det du föreslår i inlägg på inlägg här skulle ofelbart leda till en ökad arbetsbörda för lärarna om det genomfördes på min arbetsplats som just den ser ut. Om inte kommunen sköt till mer resurser. Och när folk tror att lärarna kan jobba ännu mer än de redan gör blir jag ledsen. Det är tungt att bli så misstrodd, att folk tror att barns försämrade kunskaper beror på att lärare inte vill eller kan. En rejält stor andel av alla lärare funderar på att lämna yrket eftersom arbetsbördan är så stor och eftersom det man vill göra med och för eleverna inte går att genomföra pga bristande reurser. Det är jättetungt att ha kunskap om hur man borde arbeta med en viss sak, men inte kunna göra det pga resursbrist och sedan få höra att man är inkompetent eftersom man "gör fel".

Det är inte skolan som ska sluta "komma undan", det är politiker och väljare som beslutar över skolans möjligheter som måste sluta "komma undan" och inse att bra utbildning kostar.   

Alla skolor och kommuner har inte samma ekonomiska utrymme. Det ser rätt olika ut, så de "befintliga resurserna" varierar kraftigt. De läxfria skolorna kanske helt enkelt har mer pengar per elev att röra sig med, ligger i kommuner som satsar på specialpedagoger och skolhälsovård, eller har lägre lokalhyra (=mer pengar till lärare), avlönar sin personal sämre, har färre elever med socialt trasslig bakgrund...

Skolekonomi är inte så enkelt. Vet skolor i min kommun som betalar motsvarande en heltidstjänst (läxhjälpen!!!) per år i hyra för lokaler som skolorna inte vill ha och inte kan utnyttja (som mögliga lokaler, källare utan nödutgångar och fönster). De hundratusentals kronorna tas från den enskilda skolans budget, inte från kommunens allmänna som man kan tro. 

Har man 50 vuxna anställda på en skola får man ju lätt en heltid till om man låter bli att höja lönerna för de 50 anställda med en tusenlapp. Men hur långt ska lärare sänka sig lönemässigt jämfört med övrig befolkning? Skolan som har snittlönen 26.000 har så klart andra möjligheter att erbjuda läxhjälp än skolan som har snittlönen 28.000, men är det rimligt att lärarna ska betala för läxhjälpen ur egen ficka? 

Och många lärare orkar inte mer på grund av alla åsikter om skola och undervisning. Alla vet bäst, alla utom lärarna själva. Föräldrar som har barnen på läxfria skolor vet mer om läsutveckling än läsforkare, håhå jaja. Föräldrar vet mer än lärarnas arbetssituation än lärarna själva. Med sådan attityd i samhället är det tungt att orka jobba.

Du skriver ju själv att lärare ger läxor "utan tanke, bara för att" och det är ingen smickrande bild du porträtterar av lärare. Varför skulle lärare inte ha en tanke bakom sina läxor? Låt gå att alla läxor inte faller ut väl, men att hävda att det inte finns tanke och reflektion bakom känns rätt kränkande. I längden är det jättejobbigt att orka med arbetet när man möts av sådan misstro. Kanske är det också därför en del läxor är mindre välplanerade, eftersom lärarna fått lägga rätt mycket tid på att försvara sitt arbete mot föräldrar istället för att lägga tiden på planering av god undervisning...

Det finns oerhört mycket som behöver förbättras i skolans värld, men att lägga det på de enskilda lärarna känns både onyanserat och överlägset. Skolan behöver betydligt mer pengar, synen på kunskap behöver förändras, lärarutbildningarna ses över, den administrativa bördan lättas. Jag har exempelvis runt 300 kr per elev och termin att köpa ALLT material för. ALLT, från kartor till böcker, kritor, appar,lim, saxar, skrivhäften, intrräden på studiebesök och labbmaterial till NO-undervisningen. Jag VET hur jag skulle vilja genomföra min NO-undervisning, jag saknar inte kompetens eller vilja. Men det är en omöjlighet att utnyttja min kompetens fullt ut när NO-budgeten ligger på kanske 25 kr/elev och termin. Då tvingas jag till undervisning jag VET är mindre effektiv (exmpelvis föreläsa om växter istället för att planera växter). Jag gör alltså "fel" även i mina egna ögon, men jag saknar inte kompetensen att göra rätt. Jag saknar resurser. Att då få höra att man "bara kan effektivisera lite", det gör mig faktiskt ledsen.

Det finns inte heller någon vetenskaplig forskning som säger att lärande måste ske i en skolbyggnad. Tvärt om finns ju mängder med hela vuxenutbildningar som sker på distans - skulle de inte fungera alls eftersom hela upplägget bygger på "läxor"?

Däremot FINNS det massor med forskning som visar att den som läser mycket blir duktigare på att läsa. Det finns forskning som visar att automatisering av exempelvis talkamrater och multiplikationstabeller är till fördel i matematik. Och det finns mängder med exempel på hur fint det kan gå att läsa hemma (på landet, i bilden, på tåget, i hängmattan, hos farmor, i väntrummet) och hur bra också hemdatorn kan ladda upp samma matematikspel som datorn i klassrummet.

När man hänvisar till forskning om läxors vara eller inte vara måste man vara säker på VAD man egentligen forskat på. Är det en läskvart hemma för förstaklassaren eller en sida med kemiformler för sjundeklassaren? Att lämnas ensam med att förstå multiplikationstabellen, eller att nöta in den när man väl förstått? Det är liksom inte jämförbart, enda likheten är samlingsbegreppet "läxa" samt att det sker hemma. För som sagt - om "läxor" inte fungerar alls, då fungerar inte heller distansutbildningar för vuxna, inte heller vanliga högskoleutbildningar med hemstudier, ingen skulle klara körkortsteorin utan att sitta på körskolan...

Sedan säger jag inte att vi måste ha läxor. Men oavsett om vi har läxor eller inte kan vi inte ducka för det faktum att den som läser hemma UTÖVER skolarbetet, den kommer få en bättre läsförmåga än om han/hon bara läst i skolan. Den som tränar på multiplikationstabellerna tio minuter om dagen UTÖVER träningen i skolan, den kommer automatisera dem fortare än om han/hon bara tränat i skolan.