En väldigt nära som dog av överdos nyligen.. någon som vart me om detta? Hur orkar man?

Min syster dog av en överdos endast 29 år gammal. Hon var på bättringsvägen och gått genom behandlingar etc så det kom som en chock till hela familjen. 

Nog för att jag visste att hon inte skulle leva ett fullt och värdigt liv då hon dragit på sig åtskilliga kroppsliga problem och sjukdommar i jakten på droger men aldrig i livet trodde jag det skulle vara så tidigt. Hon lämnade efter sig sin lilla dotter som idag ser ut som en kopia på sin mor. 

Jag plågades av fruktansvärda skuldkänslor i början, varför gjorde jag inte mer, varför gav jag henne inte pengar när hon frågade, varför ställde jag inte upp? Men jag vet ju varför... om jag gav henne pengar till mat så skulle de inte gå till mat.... tog mig flera år att förlåta mig själv. 

Men, det blir lättare... första veckorna var som en dimma, man väntade på att man skulle vakna och inse att det var en dålig dröm, men det gjorde man aldrig. Sorgen blir enklare att hantera men man måste tillåta sig att sörja. Vissa idag verkar fira hennes dödsdag mer än hennes liv och minne. Själv försöker jag koncentrera mig på de roliga stunderna vi hade innan det gick utför... komma ihåg henne som den levnadsglada människan som ville det bästa för alla men som trillade ner i ett sjukt träsk. 

Styrkekramar!