Barnsuget kommer inte. Kan man
Jag är en kvinna på 32 år, gift och bor i radhus och har fast jobb.
Jag har alltid tänkt att jag ska ha barn, "senare".
Nu är "senare" här, och det där suget vill inte infinna sig. Inte alls.
De flesta av mina vänner har barn, och ju mer jag ser på nära håll hur det är i verkligheten att ha barn, desto mer ryggar jag inför det hela. Jag ser hur hela ens liv, parnerns liv och livet som partners, försvinner. Fullständigt.
Jag är heller inte intresserad av barn generellt. Jag ogillar dem inte, visst kan barn vara gulliga och roliga en stund, men ja, inte mer än så.
Vi har ett bra liv där vi båda jobbar deltid (eget val för att ha mer ledigt) med mycket kvällar, alltså slipper vi oftast väckarklockan och kan vakna tillsammans, vi badar tillsammans i vårt bubbelbadkar nästan varje dag.
Vi tar långa semstrar tillsammans på somrarna och reser utomlands 1-2 v på vintern. Vi dricker vin på vår altan och grillar flera gånger i veckan. Vi har en härlig liten trädgård att fixa med, och gillar att renovera i vårt hus.
Vi läser strökurser på universitetet för nöjes skull, och har båda styrelseposter i en ideell förening. Ett härligt vuxenliv helt enkelt.
Jag ser hur mina vänners liv ser ut: där allt kretsar kring barnen, man tar semester olika perioder för att nån ska kunna vara hemma med barnen, den ena jobbar dag och den andra kväll. När barnen är mindre tar all tid att vaka och sköta om dem, när de blir större ska de skjutsas och fixas med hit och dit, och det är ständiga konflikter och problemhantering.
Visst, folk verkar inte ångra sitt barnanskaffande, så visst inser jag att det nog är bättre än det verkar.
Men hur kan man längta efter detta?
"Alla" vill ha barn. "Alla" skaffar barn. De som inte får barn kämpar och är ledsna.
Men det måste väl finnas fler som känner som jag? Som inte har barn, inte är med i barnkulten och ändå har fina liv. Kanske kommer barnsuget även till mig innan fönstret stängs. Men tänk om det inte gör det?
Jag är rädd att jag ska ångra mig när jag blir äldre, gammal.
Jag behöver höra något från någon med liknande tankar. En diskussionspartner. En förebild.