Jag tror jag älskar en annan kvinna än min fru

Jag har varit i ngt liknande. Var med min partner i väldigt många år. Hade en vän som påverkade mig så som du beskriver att Lovisa påverkar dig. En enda kväll tillsammans med gemensamma vänner någon gång per år fick mig att känna att livet med min partner var fel. Grått. Inte dåligt men vara så fel. De andra 11,5 månaderna per år älskade jag min partner. Jag kunde göra listor med allt den gjorde bra. Jag älskade min partner. Men en kvälls samtal med min vän bland andra om ingenting hemligt så värkte själen efter att få fortsätta vara i min väns närhet. När min vän blev ihop med någon kände jag sorg för då kunde det ju aldrig bli vi ens i en teoretisk fantasi. Samtidogt var jag ju jag lyckligt gift 11-12 månader per år. Varje gång det tog slut på min väns förhållanden var jag ledsen för dens skull att livet inte redde upp sig men samtidogt tacksam mot universum för att den teoretiska chansen fortfarande var kvar. Jag älskade min partner. Jag uppskattade hårt liv. Det var just närvaron av den andre som fick mig att tvivla på allt. Inget hände någonsin. Av respekt för min partner umgicks vi aldrig på tu man hand. Aldrig någon kontakt mellan oss. All kontakt skedde på partnerns initiativ och i grupp. 

Så gjorde jag och min partner slut. Av helt andra anledningar än min vän. Jag förberedde mig på ett liv som ensamstående förälder. Såg det som ett bättre alternativ än vårt äktenskap. Grät över vad jag förlorat med min partner. Sörjde alla bra år som tagit slut och alla planer som inte blev. Vänskapen som gått förlorad.

Efter en tid sprang jag ihop med min vän. När den fick veta att jag och partnern gjort slut bjöd min vän ut mig på studs, förklarade sin kärlek och sedan den dagen är det vi. Vännen kände samma. Alla år som gått hade även min närvaro rubbar min väns förmåga att vara nöjd med livet. Det är så rätt nu. För mig är den här kärleken inte av denna värld. Ingenting går att jämföra. Passionen, kärleken, vardagen. Det är som om jag kommit hem. Visste inte ens att den här nivån av kärlek fanns. Många år senare är kärleken ännu starkare. Vänskapen, passionen - allt- är fortfarande magiskt. I efterhand är jag nöjd över att jag avslutade på ett rent och snyggt sätt. Det är inte okej att ha sin livskamrat som ett back up alternativ  tycker jag. Det finns kärlek som är värd att offra allt för. Kärlek som är så där som på film-flyga runt jorden-skrika från hustaken osv. Men gör först upp med ditt liv. 

Välj om du ska vara kvar med din fru eller inte OAVSETT om du vill, kan, får vara med den andra. Det kommer att göra din fru så mycket ont om du lämnar henne för någon annan för det är ett svek som otrohet. Der är faktiskt ok att stanna med din fru trots att du hellre vill annat men det ska ju hon aldrig behöva känna eller veta. Den kvinna du väljer att vara med borde känna sig som din enda. Väljer du din fru så måste du spola allt med Lovisa. Vill du inte vara med din fru så avsluta det oavsett Lovisa.