Jag hatar HEN!!!

Försökte skapa en pluralform av hen. Ibland är det ju flera personer som man kanske skulle vilja kalla för henn och då vore det kul med ett ord även för det. Man kan ju så klart säga "de" men då borde man också säga "den" om en enskild person och det fick man ju inte för cykelhjälms-Per.

Hennarna är alltså  "jämställdhetsivrarna".

Meh ååååh fatta att ni fått allt om bakfoten!!!!

HEN handlar inte om att ERSÄTTA HON och HAN, eller att det inte finns olika kön eller att man på konstgjord väg vill utjämna skillnaderna mellan dem. HEN är praktiskt att säga om man inte vet om man pratar om en HON eller en HAN eller att det kvittar lika. Det är som att använda de och dem (som ju inte talar om om det är flera killar eller flera tjejer) fast i singular!

Exempel: Personen som sist lämnade lokalen städade inte upp efter sig. Hen hade dessutom glömt att släcka. (Praktiskt, man slipper upprepa "personen" igen i andra meningen eller skriva "hon/ han" eller liknande,eftersom man inte vet om det var en "hon" eller "han" som sist lämnade lokalen.)

En chef måste ta ansvar för sina handlingar, hen kan inte göra som hen vill.
(här slipper man anta att en chef - vilken som helst - är manlig eller kvinnlig)
Jämför: Chefer måste ta ansvar för sina handlingar,  de kan inte göra som de vill.

Sen undrar jag varför man blir så himla provocerad av tanken på att man inte MÅSTE tala om personer som ANTINGEN män ELLER kvinnor? Hur gör ni då om ni pratar om flera personer samtidigt? Preciserar ni att det rör sig om tre kvinnor och en man eller vad då?
Uttrycker ni er aldrig i generella termer av typen "De som inte vill får slippa" eller "Folk i allmänhet borde ha mer hyfs"?

Över huvud taget så finns det ingen (inte ens de mest inbitna anarka-femenisterna) som vill göra män av kvinnor och kvinnor av män så kan vi bara lägga ner det nu och acceptera att det var en missuppfattning??

jag tycker helle inte om ordet hen å tycker det e fel å använda det när man vet vad det e för kön på sitt barn...

men jag oxå förstå att man exempel använder det här när man skriver trådar om sin situation hemma så ingen ska känna igen sakerna för mkt.....  

Så för övrigt tycker inte jag att man ska använda ordet hen för mig e det ett trendord some omodernt om typ 5 år så lägg av med tramset  

Alltså det är väldigt svårt att ta protesterna mot hen på allvar.
När alla argumenten emot bygger på antingen konspirationsteorier som inte styrks.
Eller (medvetna?) missförstånd.

Eller som jag tror är den egentliga orsaken att det är ett nytt ord, som folk inte är vana vid.
Och sånt som är nytt kan ju inte vara bra, det måste betraktas med misstänksamhet av en del.
Hederligt gammalt bakåtsträvande alltså.

Vilken tur att inte alla är såna, då hade vi väl inte ens haft pencillinet.         

Ja det är ju konstigt att vi t ex säger fönster (från latinets fenestra) när vi redan hade ett fint fornnordiskt ord (vindöga), fönster behövdes ju inte alls i svenska språket... shit så onödigt! Eller varför ska man ha så många ord för en människa som man känner (kompis, vän, bästis, förtrogen...) ett hade ju räckt, fler än så behövs verkligen inte!

Behov är relativt, speciellt när det kommer till språk. Vissa människor tycker att det "räcker" med ett högt begränsat ordförråd för att säga vad de vill uttrycka och förstå det de behöver förstå. Andra vill ha tillgång till fler färger i lådan, och -huvvaligen- dristar sig till att hitta på egna nyanser!

Tänkte inte på det.

Men det är klart det kanske är det som är en riktig man och en riktig kvinna.
Att vara skör i sin identitet så skör att ett litet ord kan hota hela identiteten.

Om man är robust och trygg med vem man är, då är man nog inte riktigt riktig.........kanske.
      

De "policys" som gäller på myndigheter, statliga verk, i skolan och på kommunala arbetsplatser är i princip att alla har lika värde och ingen ska bli diskriminerad på grund av etnisk tillhörighet, religion, evt handikapp, kön eller sexuell läggning. Så låt höra: vilka är de alternativa synsätt som tystas ner? Att det är bra att mobba folk för att de avviker från normen? Att folk INTE har lika värde?

Okej lyssna noga nu: Jag är feminist. Och Ja, du har rätt - det finns områden där ojämlikheten mellan könen verkar till mäns nackdel, kan tex vara i vårdnadstvister eller ett allmänt misstänkliggörande av män som väljer att arbeta inom barnomsorgen för att ta ett par exempel (det finns fler). Jag som feminist vill att alla sådana strukturella orättvisor som gör att man behandlas olika beroende på vilket kön man har ska försvinna. Oavsett om det handlar om pappor som "tvingas bort" från sin föräldraledighet för att mamman anser sig ha mer "rätt" till barnet i sin egenskap av mamma, att kvinnor i barnafödande ålder väljs bort från karriärmöjligheter eftersom "hon kommer ändå vara mammaledig i flera år" (oavsett om individen i fråga är intresserad av att bilda familj eller inte), eller att flickor på högstadiet har högre och högre snittbetyg år för år medan killar för varje år faller efter och ingen gör någonting åt det, "för grabbar vill ändå bara vara hemma med moppen och mecka".

Feminismen slåss för individers rättigheter bortom könsuppdelningarna. Ingen seriös feminist skulle förneka att ojämlikheten slår mot både kvinnor och män men på olika plan. Inom jämställdhetsdebatten är det ett okontroversiellt faktum. Vad man ska göra åt saken är en annan fråga. Vissa förespråkar strukturella lösningar så som lagstiftning, kvotering och åtgärder. Andra tror att det räcker med att påvisa skillnaderna och att det med högre medvetenhet kommer lösa sig av sig själv med tiden. Rätt få tycker att det är en bra och seriös lösning att kölhala män eller påla dem genom rumpan....

Feministerna är inte för jämlikhet, de arbetar för kvinnornas överhöghet.

Jag är för jämlikhet, alltså en "equalist" eller en "jämlikist"
- INTE en feminist. Det är ju ett skällsord numera.