Så jävla trött på allt tjat om ekonomi

Vi har ett välfärdssystem i Sverige som innebär att alla i detta land som har inkomst betalar för denna välfärd. Dessa skattepengar fördelas ut till alla de områden som krävs. Försörjningsstöd är en mycket liten pott i detta, skola, sjukvård och barnomsorg är andra, mycket större områden. Jag tycker också det är sjukt löjligt och naivt att skrika om "mina" skattepengar. I så fall kan man flytta till USA om man inte vill leva i ett välfärdsland. Tack och hej till er.

Angående tjatet om att kunna försörja ett barn så är det naturligtvis A och O för att barn ska ha bra förutsättningar. Det är statistiskt sett så att tonårsföräldrar är väldigt drabbade ekonomiskt, alla är det garanterat inte. Men de allra flesta. De är också ofta ensamstående. Vilket inte heller är bra för barnet. De har också väldigt dåligt socialt nätverk i många fall. Statistiskt sett.

Det finns en hel drös med nackdelar att få barn så här tidigt. Men den allra största nackdelen enligt mig personligen är att man de facto inte är tillräckligt utvecklad som tonåring, hjärnan har inte vuxit klart och man är fortfarande ett barn på det utvecklingsmässiga planet. Oavsett hur bra ekonomi man har osv. Det är ganska avgörande faktiskt, att man hunnit bli vuxen. För innan dess är man inte fullt ut mogen att ta det ansvar som krävs för att fostra ett barn. Oavsett vad man säger eller tror. Så är det helt enkelt bara.

Man kan naturligtvis göra det bästa av situationen, och det går ju många gånger bra ändå. Men det är absolut inte optimalt.