Så jävla trött på allt tjat om ekonomi

Staten, det är vi.

Precis som katalysator säger - staten är vi och jag skulle föredra om jag fick bestämma hur många barn jag vill försörja!

Ofta är det ju så också - statistiskt - att ung mamma blir ung mormor osv......så jag betalar för flera generationer, dock inte inom min egen familj för de har haft vett att skaffa barn när de har studerat färdigt och haft möjligheter att skaffa jobb o bostad.

Försörjde mina egna barn tills de var runt 20 - det räcker!   

Men varifrån tror du staten och kommunerna får sina pengar?

Vi har ett välfärdssystem i Sverige som innebär att alla i detta land som har inkomst betalar för denna välfärd. Dessa skattepengar fördelas ut till alla de områden som krävs. Försörjningsstöd är en mycket liten pott i detta, skola, sjukvård och barnomsorg är andra, mycket större områden. Jag tycker också det är sjukt löjligt och naivt att skrika om "mina" skattepengar. I så fall kan man flytta till USA om man inte vill leva i ett välfärdsland. Tack och hej till er.

Angående tjatet om att kunna försörja ett barn så är det naturligtvis A och O för att barn ska ha bra förutsättningar. Det är statistiskt sett så att tonårsföräldrar är väldigt drabbade ekonomiskt, alla är det garanterat inte. Men de allra flesta. De är också ofta ensamstående. Vilket inte heller är bra för barnet. De har också väldigt dåligt socialt nätverk i många fall. Statistiskt sett.

Det finns en hel drös med nackdelar att få barn så här tidigt. Men den allra största nackdelen enligt mig personligen är att man de facto inte är tillräckligt utvecklad som tonåring, hjärnan har inte vuxit klart och man är fortfarande ett barn på det utvecklingsmässiga planet. Oavsett hur bra ekonomi man har osv. Det är ganska avgörande faktiskt, att man hunnit bli vuxen. För innan dess är man inte fullt ut mogen att ta det ansvar som krävs för att fostra ett barn. Oavsett vad man säger eller tror. Så är det helt enkelt bara.

Man kan naturligtvis göra det bästa av situationen, och det går ju många gånger bra ändå. Men det är absolut inte optimalt.

Personligen tycker jag väl mest att det är otroligt oansvarigt att göra ett aktivt val som innebär att man under en längre tid blir beroende av försörjningsstöd. Sådana trygghetsnät är till för att skit kan hände i livet som gör att man halkar av banan, det ska inte vara något man ser som en valmöjlighet för att det är roligare att skaffa barn än att gå klart gymnasiet.

Herregud vilket gnäll det var i den här tråden. Ekonomiskt sett så kan det ju omöjligt se likadant ut för en tonåring med barn och en utbildad förälder. Därmed inte sagt att en 17 åring är sämre förälder än en som är 27. Eller?? Www.denize.se, ett levande exempel på en tjej som lyckats här i livet och fick sitt första barn som 15åring!

Tjat om bidrag...

Ni betalar likt förbannat skatt.. vare sig en ung kvinna blir förälder eller inte... Pfft ja får betala för en rik persons barns skolgång o vård..

o pengar e faktiskt inte allt i livet..

Man klarar sig alltid om man prioriterar . en unge blir inte lyckligare av märkeskläder .

Jag har jobb lägenhet o bebis i magen..

Ja betalar gärna skatt för att hjälpa andra människor...

Då skulle ja hellre slippa skatten för kommunernas idiotiska ombyggnationer.. slänga ut 2miljoner på att designa om ett torg som dessutom blir fult... de e irriterande..

Man ska va glad för de man har...

Ja e uppväxt med 3 syskon o med ensamstående mor med vårdlön.. vi ärvde kläder.. delade på en dator .. hade inga mobiler.. o e likförbannat lyckliga.. varför ska man behöva va miljonär eller högt utbildad för att slippa alla påhopp när man skaffar barn?

Det är ingen som säger att en förälder på 17 är sämre än en på 27. Åldern är ju egentligen bara en siffra och klart att det finns unga mammor som klarar sig bra och det finns äldre mammor som klarar sig sämre. Men generellt sätt så klarar sig mammor som är äldre bättre än yngre eftersom deras psyke hunnit växa klart och de har hunnit skaffa sig livserfarenhet och yrkeslivserfarenhet och/eller utbildning.

precis som skogsvitter säger är en tonårsmamma fortfarande ett barn utvecklingsmässigt och det är inte optimalt att ett barn uppfostrar ett barn. Med det är det inte sagt att det måste gå åt fanders men risken ökar.

Och när man sätter ett barn till världen så är ekonomin en viktig bit eftersom du som förälder faktiskt är försörjningsskyldig för ditt eget barn.
 

Folk är inte tillräckligt insatta i politik och ekonomi för att inse att en äldre förälder kostar mer än en yngre, och de är heller inte tillräckligt insatta i barnpsykologi etc för att inse att det finns betydligt bättre argument mot att skaffa barn tidigt än ekonomi. 

Du är för ung för att uttala dig om detta. Gå klart skolan, ta reda på vad staten är och vart skattepengarna kommer ifrån. Sedan kan du lära ditt barn att inte skaffa barn innan man har erfarenhet av världen.

SÅ vilka fördelar rent barnpsykologiskt  fuinns det för att skaffa barn när man är 15 istället för 25? Varje statistisk undersökning visar nämligen att barn till unga föräldrar oftare råkar ut för olyckor, får sämre skolresultat, har sämre hälsa och oftast själva blir unga föräldrar. 

Du har helt rätt! Det här beror ju däremot på vad det är man retar sig på. Jag tycker till exempel inte att samhällskostnaden är det stora problemet, utan bristen på ambition att vara självförsörjande  Oavsett om det är på grund av barn, missbruk, "soffpotatis"-fusk eller whatever...

Om jag fick bestämma vore det självklart att försörja sig själv innan barn så kan pengarna gå till annat och med det sagt behöver ingen vara miljonär. Klart andra funderar om föräldrarna inte ens gått ut skolan..

Jag kan tycka det är ok att hjälpa familjer och personer periodvis med ex socialbidrag.

MEN det finns människor som år ut och år in går och lyfter bidrag. Människor som till och med säger att dom inte VILL jobba !! 

Då kan jag bli förbannad, jag vill inte heller jobba. 
Tänk så skönt att lyfta bidrag och kanske jobba lite svart för att kunna unna sig något ?!
Men så kan man inte resonera...

Tycker också det är märkligt att VISSA kan få bidrag år efter år. Jag sökte vid ett tillfälle för ungefär 15 år sen när försäkringskassan hade extremlång handläggning och inga pengar kom på två månader. 
Då sa soc till mig; Du kan väl låna av en släkting ???
Tydligen var jag inte så bra på att blinka med ögonfransarna som vissa andra ?!  
         

Läs om, läs rätt

Det här ska bli kul o läsa :)

Då tillhör jag nog den skaran - kan du kortfattat förklara för mig varför jag fel som alltid  trott  att det är " billigare" för samhället om jag väntar att skaffa barn till den dag jag har en grunutbildning som ger mig ett jobb som ger mig en bostad som ger mat till mitt barn OCH dessutom betalar skatt?

Det är billigare i det avseende att när en äldre arbetande förälder går på föräldraledighet så försvinner aktiv arbetskraft vilket ofta för ett företag innebär rekrytering och träning av en vikarie. Det gör ju dessutom att lön ska gå till vikarien + FP åt den lediga. Medan när en ung mamma som går i skolan går på FP så är det bara lägsta FP:n som betalas ut. (Möjligen även soc-bidrag).

MEN det försvarar fortfarande inte att skaffa barn innan man har pengar nog för att ta hand om sig själv och sitt barn. Oansvarigt och omoget enligt mig.

Feliiiicia!
Vi unga föräldrar klarar oss precis så som vi gör det till.
Vi är inte outbildade, bidragstagare bara för att vi är unga. Vi kan göra allt, om vi vill.

Jag fick jobb när föräldraledigheten va slut och nu studerar jag. Endel väljer att glida på bidrag, men även dom lär inse en dag att det inte är det bästa alternativet.

( Jag ska snoka efter dej här, enda tills det kommer ut på fb. ;) )

Kram Amanda :)