Inlägg från: fabbemam |Visa alla inlägg
  • fabbemam

    Tveksam till adoption

    Hej
    Jag har en liten klimp i min famn och kan inte skriva så långt som jag skulle vilja, vill ändå säga att jag helt håller med i Chatnoirs alla inlägg, mycket kloka!

    Jag tänker att det är vanligt att en av parterna i ett par är steget före och den andre steget efter i barnplaner oavsett vilket sätt man planerar. Jag skulle verkligen rekommendera dig att bestämma dig för att gå vidare i era adoptionsplaner, se bröllopet som starten på ert nya barnväntande om än i fall ni vill det en lite mer offentlig start än andras samlag!  Gå sedan den obligatoriska föräldrautbildningen där ni får kunskap och möjlighet att ventilera med andra i samma situation. Jag läser att du inte vill ge din sambo falska förhoppningar, se det istället som att ni på detta sätt ger er en chans att bli föräldrar och om du efter kursen fortfarande är tveksam så får ni ta tag i fortsättningen på livet utan barn då för när man beslutar sig för adoption måste tvivlet över att kunna knyta an till ett barn man inte burit vara borta. Många funderar som du på om de kommer att bli en bra förälder under tiden man försöker få barn och väntar barn men det är helt andra frågor än den om man kan knyta an till sitt barn om någon annan fött det.

    Med tanke på er ålder så är det bråttom,  ni måste dra igång denna process SNART om ni ska hinna men samtidigt lova er själva och ert blivande barn att dra i nödbromsen INNAN ni skickar papper till ett land om ni då inte är HELT säkra på att detta är vad ni vill och att ni kommer att kunna knyta an.

    Till sist vill jag intyga att Adoption är ett fantastiskt sätt  att bli förälder på om jag skulle försöka få ett barn till skulle jag tveklöst adoptera (jag har ett barn som jag väntat i  magen och ett jag väntat i hjärtat).

  • fabbemam
    Cisslan skrev 2012-07-13 12:08:05 följande:
    Nu kan jag ha fel men är det inte så att man måste ta ett aktivt val för ett barn med särskilda behov? Och att fler väljer det eftersom antalet barn som ska adopteras har minskat och att det därför är svårare att adoptera idag än för några år sedan?
    Jo visst  är det så. Det är fortfarande möjligt att adoptera barn som inte har i förväg kända särskilda behov men i de allra flesta fall tar det då längre tid innan man får sitt barn eller tom MYCKET LÄNGRE tid. Många känner att det är ett barn de vill ha och att eventuella "skavanker" inte har så stor betydelse att de väljer att vänta längre än de behöver för att få ett barn utan i förväg kända särskilda behov.
  • fabbemam
    Ypke skrev 2012-07-13 10:15:28 följande:
    Hej Zandra! Tack för ditt svar. Ja, så har jag också funderat nu på sistone att man faktiskt kan göra, man måste inte nödvändigtvis se det som ett framtvingat bröllop, utan kan se det som en formalitet och ha den 'riktiga' grejjen längre fram när det känns bra. Tack för det.

    Vill du berätta lite om er resa till en liten kinesiska så blir jag jätteglad. 

    Såg på nyheterna igår att 6 av 10 adopterade barn till Sverige just nu har särskilda behov (mer särskilda än det ett adopterat barn väl alltid har, alltså). Det är väldigt många ... Känner att chansen att vi ska kunna få ett barn utan kända särskilda behov är väldigt liten. Å andra sidan finns det ju kända särskilda behov som inte behöver vara något större problem heller.    
    Jag vet att vi är fler här i tråden som har små gulliga ungar från Kina här hemma så om du är intresserad av att veta om just Kina så fråga på, någon av oss svarar säkert.

    Som jag skrev ovan så är det fortfarande möjligt att adoptera barn utan iförväg kända SN (Special Needs, särskilda behov) men köerna är då lägre.

    Från Kina kommer nästan bara SN- barn nu. Att adoptera ett barn med SN från Kina går fort, hur fort beror på vilka SN man känner att man mäktar med men de flesta är hemma inom ett år, några tom innom ett halvår!
  • fabbemam
    Zandra411 skrev 2012-07-13 21:13:11 följande:
    Fabbemam, har du kvar länken till den fantastiska filmen om SN barn så kan du väl lägga ut den?
    Japp, här kommer den!





    För oss och för många andra blev barnet snabbt, t. o.m. direkt vi möttes VÅRT BARN inte ett SN-barn även om det SN som faktiskt gjorde att vi fick varandra, kommer att finnas hela livet så är det inget vi tänker på i vardagen. Han är VÅRT BARN !
Svar på tråden Tveksam till adoption