Barnet kommer i sep och hon kräver ensam vårdnad :(

Beklagar!

Har varit med om mycket annat skit gällande mamman. Jag tycker att de flesta unga "kvinnor" som blir mammor, är så jäävla omogna, patetiska, dramaqueen biiiiiitches!!! De tror att dem kan göra som dem vill. Men jag har aldrig gett upp.

Ge inte upp, stå på dig, det är ditt barn också, gör allt för att vara en bra pappa och gör allt för att du ska kunna träffa ditt barn. Stå på dig! Hon kan inte få ensam vårdnad bara så där!!

Och föresten, får man inte automatiskt gemensam vårdnad nuförtiden? Hon kan fan inte få ensam vårdnad om DU inte nu är kriminell, slår henne och allt sånt här skit.

Ursäkta mitt språk, brukar inte skriva så här, men ibland får man vara arg :)

Ha de bra!

Vad gäller gemensam vårdnad vill jag minnas att det nu förtiden lutar mer åt delat vårdnad som standard. Vad det sen innebär vet jag inte, kanske varannan helg.

Dessutom vet jag att det enda fall en domstol inte får döma gemensam vårdnad är då båda föräldrarna begär att det ska vara endast en förälder som tar hand om barnet.

Jag tycker att oavsett hur det är med mamman så handlar det om att så snabbt som möjligt bygga upp dig själv, ta ansvar, åt minstone spara pengar till barnsaker, och så vidare. Planera för att mamman känns rubbad och att du själv står där med barnet på heltid. (skulle kunna hända vid t.ex. någon olycka eller så. Hur vill du att din situation ser ut i så fall.

Mentala inställningen bör nog vara, Tack för att du ger mig ett barn, gå du om du vill, men lämna barnet hos mig. - Vi vill båda att barnet ska ha det bästa.

Viktigt för att undvika problem är nog att bygga förtroende i förhand.

Ingen erfarenhet av krångliga mammor så, men jag vet att om du inte tar striden kommer du ångra dig.