Jag är kär i min boendestödjare!?

oj, texten kom inte med... Här:

"Nu får det bära eller brista... Jag tänker på dig hela tiden, jag har inte känt såhär på många år. Du utstrålar nån omedveten sexighet som får mig att bli helt knäsvag. Blyg och försiktig men även sexigt manlig och trygg i dig själv. Jag drömmer om att du ska börja kyssa mig, ta mig hårt och passionerat. Så fort du är i min närhet så blir jag på bra humör och jag känner ett oerhört förtroende för dig. En otrolig dragningskraft som jag måste få utlopp för på något sätt...

Jag har verkligen försökt få bort dessa tankar men det går inte. Jag har ingen aning om hur du känner.. Men, jag kommer säga upp den här insatsen med Boendestöd. Om det finns något intresse från din sida, så kanske det underlättar?"

Jag har några diagnoser och svårt med den sociala biten. Undviker folk jag inte känner och folk i allmänhet. 

Jag har ett tidigare sexmissbruk som han är medveten om så jag vet inte om han skulle misstolka mina inviter pga det?

Känns som en risk för det.

Men hur kan jag känna respons från honom om det inte finns någon?
Han borde ju verkligen tänka sig för med tanke på mitt förflutna..

Det är ett extremt vanligt fenomen tror jag ...det är t.ex väldigt vanligt att bli att förälskad i sin terapeut, äntligen någon som lyssnar och låter en vara som man är. Svårt det där med "betald" uppmärksamhet och gränser. Jag tror, som någon innan föreslog att du kanske ska byta boende stödjare och se om han vill fortsätta umgås privat. Att du blivit förälskad är inget att skämmas över ni umgås mycket och du tycker att han är en fin person men gör saker i rätt ordning ...

Jag är tjej, och det är inte pga mitt sexmissbruk som jag har boendestöd. Men jag kan tycka att han som vet om det borde tänka sig för innan han ger sitt privatnummer då jag tolkar det som ett visst intresse..

Men testa den här tanken TS ... Låt det vara, njut av att känna något för en annan person utan att agera på det... förälskelse är fint och ger lite guldkant åt tillvaron, men det kan också vara perfekt att låta det stanna där.. fortsätt jobba med dig själv och dina sociala kontakter