Min son har förresten en bonusmorfar som älskar honm över allt annat i hela världen tror jag :)
Han grät när vi skickade kort från sonen till mormor o "bonus" :)
Han är inte hans morfar, han har en morfar som också älskar honom mest, o de har en helt fantastisk relation. Kunde inte önskat mig en bättre morfar än min pappa.
Men bonusmorfar (som vi kallar vid namn) har tagit tills sig sonen på ett helt fantastiskt sätt, fast han inte hade några "krav" på det och säger att han är tacksam för att han får vara en del av vårt och vår sons liv. Istället är det ju vi som ska vara tacksamma för att han vill vara en del i vår familj.
Eftersom han kom in så sent i min mammas liv (jag var en bit över trettio) så ser jag honom inte som ngn bonuspappa till mig. Men en underbar man som tillhör vår familj.
Han tycker väldigt mkt om min bonusdotter också, men eftersom vi har henne vh så träffas de inte så ofta och relationen har inte blivit samma.